benröta
Röta: Sjukliga förändringar som sammanhänger med inflammatoriskt sönderfall, varbildning, kallbrand och förruttnelse i kroppens vävnader och vätskor.
difteri
Halssjuka, i Sverige påträffad under mitten av 1700-talet. Framkallas av difteribacillen.
farsoten i Lyrestad
Först i december månad kom den smittosamma farsoten eller pastilantian in uti Lyrestad församling ifrån Fredsberg, och grasserade här in till halva februari medföljande var att vid 40 personer blev döda. De 7 första vart i kyrkogården begravna, de övriga som efter jul dödde, lades på avlägsna platser, efter kungl. senatens påbud och förordning.
føderaadsmand
Man, gift eller enkeman, som har overgitt gård og grunn til barn/svigerbarn, og som har påberopt seg "føderaad", dvs. rett til å bo på stedet så lenge han lever. Boretten inneholdt ofte diverse rettigheter som tilgang på brensel, matvarer etc.
fältväbel
Underofficer med ansvar för ordning och disciplin.
gikt
Ledsjukdom. Motsvarar även reumatiska sjukdomar.
håll och styng
Detsamma som lunginflammation, lungsäcksinflammation och då förenat med feber.
inderst
Inderst (inderste): Nu sjældent, gift eller ugift person af landalmuen, der bor til leje hos en gårdmand eller husmand og som - uden at have fast tjeneste hos denne – har sin egen husstand. Litteratur: ORDBOG over det DANSKE SPROG (1927, bind 9, spalte 279)
klotsprängare
Vid järnbruk anställd arbetare som sysslar med söndersprängning till skrot av masugnsklot eller andra på icke önskat sätt stelnade järn- eller stålmassor.
lungsot
Hekti, andra namn: bröstilska, bröstsjuka, lungröta, tvinsot, trånsjuka.
pest
En svår, smittsam infektionssjukdom orsakad av en bakterie, pestbacillen Yersina Pestis. Smittämnet finns hos råttor och överförs till människan genom loppor. Inkubationstiden är 3-7 dagar, och sjukdomen börjar med hög feber, frossbrytningar och huvudvärk. Det utvecklas först en lokal sårinfektion på platsen för ett loppbett, varefter smittämnet sprids och orsakar en lymfkörtelsvullnad (böld); bakterien kan sedan spridas vidare och ge allmän blodförgiftning och lunginflammation (lungpest). Ibland uppträder även blödningar i huden, svarta pesten. Den senaste stora epidemin i Sverige rasade 1710-12. Digerdöden på 1300-talet var med säkerhet pest.
rättare
Arbetsledare för flera anställda vid en gård där ägaren själv inte deltog i jordbruket. På en ändå större gård skulle en ytterligare chefsnivå förmodligen tillkommit nämligen inspektorn. Rättaren hade även den förmånen att man hade egen bostad, samt rätt att ha fruktträd i sin trädgård.
rödsot
Detsamma som dysenteri. En akut tarminfektion, orsakad av Shigellabakterier, med sårbildning i tjocktarmens slemhinnor. Smittan sprids via den sjukes avföring. Vanliga symtom är frossa, feber, muskelvärk samt slemmiga och blodiga diarréer med magplågor av koliktyp. Inkubationstiden är två till sju dygn.
Rödsot var i regel det man menade med fältsjukan och har alltid varit arméernas ständige följeslagare och orsakas av dålig hygien. Så fort en större mängd trupper sammanfördes på en mindre yta fanns risk för rödsot speciellt om avföring kom i kontakt med vattentäkter. Under alla krig förr i tiden skördade rödsoten betydligt fler offer än själva striderna.
Kallades även lantvärnssjukan.
rötfeber
Ett samlingsnamn på olika epidemiska febersjukdomar, särskilt tyfoidfeber och fläcktyfus och blodförgiftning. Fick namnet rötfeber då blodet är i ett upplöst tillstånd och utdunstningar och andedräkt har en rutten, stinkande lukt.
slag
Andra namn: slaganfall, slagfluss. Är detsamma som apoplexi som kan uppstå vid hjärnblödning eller av hjärt- och kärlsjukdom. Ytterligare slag är nervslag och lungslag.
statardräng
Statkarl och statare är samma sak, och de fick sin lön i stat, d.v.s. in natura, mjöl, mjölk, ved, och vad det nu var för något. Oftast finns de vid de stora godsen, men även större bondgårdar hade statare. Statsystemet avskaffades 1945, och därefter fick de kontant lön och kallades lantarbetare.
Det finns mycket skrivet om dem, se t.ex. Ivar Lo-Johanssons skrifter.
trånsjuka
Hekti, andra namn: bröstilska, bröstsjuka, lungröta, lungsot, tvinsot.
tvinsot
Detsamma som avtynande, försvagning, förtvining. Tvinsot yttrar sig med kraftig avmagring till den grad att hela kroppen vanställs och muskelstyrkan förloras.Även lungsot och tvärsot kallades tvinsot.
vattusot
Vattensot är enligt "Svenska sjukdomsnamn i gångna tider" ett gruppnamn på något som idag betecknas som vattensvullnad eller ödem.
Det finns flera typer av vattensot: Hudvattensot, Bröstvattensot (vatten i lungsäcken eller i hjärtsäcken), Bukvattensot, Vattensot i huvudskålen
(vattenskalle), Hjärnvattensot, vattensot i ryggradenskanal, livmodern, äggstockarna, kring testiklarna.
Vid hudvattensot svullnade hela kroppen pga vatten under huden och orsakades vanligen av äggvitebrist i blodet tex på grund av undernäring eller på grund av njursjukdom eller långvariga diarréer.
Bukvattensot uppstod ofta somf öljd av hjärtsvaghet. Hjärnvattensot var ofta en följd av hjärnhinneinflammation hos nyfödda eller spädbarn.
