Det fremgår av skiftet etter hennes far 10.10.1717 at hun var gift med «Hans
Peersen her paa gaarden».
Golla og Hans hadde følgende barn (minst):
Ca. 1704: Søren, fiskebonde på Stornes (Ytre Selnes), gift med Ingeborg Hansdatter.
Ca. 1713: Hans, gift med Barbro Olsdatter, 56 år i 1769.
Ca. 1719: Peder, til Sagelven, gift med Anne Tostensdatter, 50 år i 1769.
Anders, fiskebonde på Selnes.
Anne, gift med Carl Andersen på Svartnes.
Golla døde i 1756:
XI Søndag efter Trinitatis blev Golla Pedersdtr Berg Begraven, som Sotdøde i den Alder
91 Aar».
Det var et helt samfunn som bodde på Berg med Ravnfjorden. Et «Siele Register over
Tromsøe og Helgøe Menigheder saaledes som de befandtes at være udi Tall d: 15. aug:
1769» viser:
«Gaardernes Nafne:
Berg med Ravfiorden [Ravnfiorden]
Brukarar og koner:
Anders Nils. - 42 [år], Margreth Bentsd. - 32
Born:
Olava Andersd. - 4, Martha - 2
Tenarar:
Nils Nils. - 13, Anne Nilsd. - 36, Marit Andersd. Enke - 87
Brukarar og koner:
Hans Hans. - 56 og Hst Barbroe Olsd. - 50
Born:
Hans Hans. - 9, Berrith - 21, Golla - 20, Anne - 17
Tenarar:
Anders Frans. - 40, Toer Jens. - 18, Søren Jens. - 11, Ole Anders. - 20, Aleth
Jacobsd. - 50
Brukarar og koner:
Knud Jacobs. - 37 og Hst. Anne Andersd. - 35
Born:
Kristen - 12, Jacob Knuds. - 8, Anders - 6, Ole - 4, Maren - 10
Brukarar og koner:
Anders Hans. - 40 og Hst. Anne Bensd. - 60
Born:
Johanna Hansd. f.b. - 1
Tenarar:
Hans Anders. - 38, Anne Margreth Jacobsd. - 34, Kirsten Nilsd. - 8
Brukarar og koner:
Jon Jacobs. - 42 og Hst. Kirsten Andersd. - 40
Born:
Jacob Jons. - 10, Ole - 8, Jorgen - 6, Sophia - 14, Maren - 12
Tenarar:
Berit Pedersd. Enke - 80
Brukarar og koner:
Morten Lars. - 50 og Hst. Marit Andersd. - 40
Born:
Lars Mortens. - 12, Morten - 5, Anne - 15, Karen - 8, Magdalena - 4, Golla - 2,
Anne Chatrina - 1
Brukarar og koner:
Hans Hans. Heggelund - 41 og Hst. Peternilla Olsd. - 36
Born:
Hans Hans. - 9, Ole Hans. - 5, Kiel Hans. - 3, Elen - 10
Brukarar og koner:
Anders Anders. - 34 og Hst. Elen Josephsd. - 33
Born:
Joseph Anders. - 6, Salomon - 2, Elizabeth - 10, Maria - 4, Abraham Nils. fosters.
- 1
Tenarar:
Anders Nils. - 14, Nils Trons. - 49, Barbroe Obadiæd. - 40, Martha Nilsd. - 10
Brukarar og koner:
Zacharias Lars. - 36 og Hst. Anne Klemetsd. - 30
Born:
Anders Zachariæs. - 8, Petter - 4, Lars - 2
Dertil føres under «Ravnfiorden»:
Brukarar og koner:
Morten Thomes. - 40, Elen Erichsd. - 41
Born:
Inger Mortensd. - 16
Brukarar og koner:
Jon Gutorms. - 70 og Hst. Marith Olsd. - 75
Tenarar:
Sara Jonsd. - 10
Brukarar og koner:
Jon Jons. - 30, Marith Melchersd. - 31
Born:
Elen Jonsd. - 17, Marith - 10
Brukarar og koner:
Simon Tors. - 48, Marith Jonsd. - 50
Born:
Jon Simons. - 14, Kristian - 10, Anne Chatrina - 6».
Far til Søren Hansen Stornes bodde på Berg i Rafnefjord på østsiden av Balsfjordens
utløp. Han må ha vært svigersønn til Peder Andersen og gift med Peders datter Golla. Helt
sikre kan vi vel ikke være, da Peder også hadde en sønn som het Hans. Imidlertid hadde
såvel Søren som hans bror Hans døtre som het Golla, noe som styrker antagelsen ovenfor.
Ved manntallet i 1701 og da skiftet etter Peder Andersen ble avholdt 10.10.1717, bodde
såvel sønnen Hans som svigersønnen med samme navn på «Berrig».
Manntallet i 1701 oppgir for Rafnefiord som omfatter Berg:
«OpSid: eller Leil: Stand og Vilkor:
Ringe Efne alle Sammen Bestaar i Skyld og gjeld her Nord. Har dog Credit.
Gaardernis eller pladsernis Nafne:
Rafnefiord.
Opsidernis eller Leil: Nafne:
Peder Andersen - 64 Aar.
Sønnernis Navne:
Hans Peders: - 23 Aar.
Anders Peders: - 13 Aar.
Ole Peders: - 10 Aar.
Hans Pedersen 38».
I 1723 var det tre brukere i Rafnefjord. Den samlede landskyld var 1 våg hvorav Hans -
«den unge» - brukte 1 bismerpund.
Eksaminasjonsprotokollen ved matrikkelforarbeidet i 1723 viser for «Helgøe Tingsted»:
«Nummer:
26.
Gaarde Nafne:
Rafnefiord.
Opsidders Tall:
3 opsider.
Proprietairs og Bøxel-Raadig:
Tromsøe Præsteboels Jord.
Huusmands Pladser:
Ingen Huusmands plads.
Schoug og Setter:
Fornøden Brendeved.
Qvern og Fischerie:
Beleilighed til fiskerie.
Situation og Beleilighed:
Tungvunden.
Den samme beschaffenhed som for er melt.
Sæd:
Har i dette aar optaget ¼ tn. Sæde Byg.
Korn aufling:
Avler ½ tn.
Hæste og Creature:
3 Hæster - 16 Kiør - 16 Sourer - 8 Geder.
Taxt effter Gamble Matricul [1 våg = 3 bismerpund (Pd.) = 72 bismermerker]:
1 - 0 - 0.
Forhøied:
1 - 1 - 12».
Utdrag fra den samtidige matrikuleringsprotokollen:
«Opsiddernes Nafne:
[1]: Anders Persen.
[2]: Hans Persen den gamble.
[3]: Hans Persen den unge.
Taxt effter Gl: Matricul [W: - Pd: - Mark]:
[1]: 0 - 1 -12.
[2]: 0 - 0 -12.
[3]: 0 - 1 - 0.
[Sum]: 1 - 0 - 0.
Gl: Leilending Schat [rDr: - Shilling]:
[1]: 0 -24.
[2]: 0 - 8.
[3]: 0 -16.
[Sum]: 0 -48».
Det foregikk et utstrakt varebytte innad i bygda, og særlig til de håndverkere som ble
mest brukt. Enkelte mer velstående bygdefolk som Carl Andersen på Svartnes, drev nok
nærmest utredervirksomhet for en god del sambygdinger. Det samme gjorde vel også Søren
Hansen på Selnes (Stornes) og ikke minst broren Hans Hansen på Berg, som drev
bondehandel der. Bondehandelen på Berg eller Berget som det ofte står, ble drevet av Hans
Hansen og broren Peder. Den siste overtok gården, mens Hans Hansen fortsatte handelen.
Ifølge Anders Ole Hauglids «Balsfjorden og Malangens historie fram til 1830-åra» drev
Hans denne handelen frem til sin død i 1773. Etter ham fikk svigersønnen Richard B. Hertel
gjestgiverbevilling i 1779. Dette er neppe riktig da den Hans Hansen Berg som døde i 1773
kun var 52 år gammel. Dette er vel derfor rimeligvis hans sønn.
«Genneral Jordebog Ofuer Tromsøe Fogderi» i 1667 viser for «Helgøe Tingsted»:
«Rafnefiord med yttre Selnes och Indre Selnes - 4 Pd. [1 våg = 3 bismerpund (Pd.) = 72
bismermerker].
Unge Anders Svendsen.
Landschyld: 1 Pd.
Leeding: ½ W.
Ostetiende: 10 Mark.
Føder:
Kiør: 3.
Smaller: 14.
Hafr fornøden Brendefang, och ellers ingen anden tilfelde.
Sven Poulsen.
Landschyld: ½ Pd.
Leeding: ½ W.
Ostetiende: 5 Mark.
Føder:
Kiør: 1.
Smaller: 9.
Gamle Anders.
Landschyld: 1 W.
Leeding: ½ W.
Ostetiende: 11 Mark.
Føder:
Kiør: 4.
Smaller: 9.
Jens Ollufsen.
Landschyld: ½ W.
Leeding: ½ W.
Ostetiende: 11 Mark.
Føder:
Kiør: 4.
Smaller: 9.
Niels Arensen.
Landschyld: 1 W.
Leeding: ½ W.
Ostetiende: 9 Mark.
Føder:
Kiør: 3.
Smaller: 6».
Manntallet i 1701 oppgir for Rafnefiord som omfatter Berg:
«OpSid: eller Leil: Stand og Vilkor:
Ringe Efne alle Sammen Bestaar i Skyld og gjeld her Nord. Har dog Credit.
Gaardernis eller pladsernis Nafne:
Rafnefiord.
Opsidernis eller Leil: Nafne:
Peder Andersen - 64 Aar.
Sønnernis Navne:
Hans Peders: - 23 Aar.
Anders Peders: - 13 Aar.
Ole Peders: - 10 Aar.
Hans Pedersen 38».
Skiftet etter Peder ble avholdt 10.10.1717:
«Anno = 1717 Dend = 10: October, vare Kongl: May.tr. Sorenskrifver over Tromsens
fogderie Asmus Rosenfeldt, tillige med Hendrich Andersen Balsnes, og Bastian Pedersen
Grebstad, udj SkifteforRetning forsamlede paa Berrig udj Balsfiorden, efter dend Nu Sal: Mand
Peder Andersen, som der samme steds boede, og Nu for kort tid siden Er bort Jordet. Ved
samme forRetning overværende hans efterlatte Hustue, Anne Olsdatter, saavel som og hans
efterlevende børn,
Sc: Hans Pedersen Er gift og boer her paa gaarden;
Anders Pedersen - 30 aar gl: Er udgift,
Olle Peersen - 26 aar og ugift,
Gule [Gulla] Pedersdatter, gift med Hans Peersen her paa gaarden, saa og
Maren Pedersdatter var gift med Hemming Jons: paa Kalleslet, Er Nu død og
Efterladt sig en datter ved Nafn Penelle Hemmingsdatter, Er u-myndig,
hvilke Alle arfvinger Nu vid forRetningen var her tilstede, Saa og paa dend u-myndiges
vejne dedtz fader Hemming Jonsen, som bliver dedtz formynder for hvis det kand tilfalde, og Er
da saaledis med deelingsforRetning pahserit, og forfandtes som følger.
Registering og Vordering.
....
Søebrug
1 gl: Ottring Baad - 1 Dr.
1 Sexrings Baad - 2 Dr.
1 gl: Sexrings Segl - 1 Dr.
....
Bedrager Sig da dend heele boes formue til 108 rdr 1 ord 8 sh.
....
De 2de u-gifte Sønner ho: Anders og Olle, foregaf, at deris andre Søskende, hafde
bekommet Hiemmegave af boet, da de giftede Sig, Som alt blev beRegnet til penger, og
opløber til dend Summa 17 Dr.
....
Enchen Nyder til sin begravelse udflidning der til 5 Dr. som der til hende Er tillagt.
....
Forskrifte udlæg opløber Sig tilsammens til dend Summa 105 Rd. 5 mark 10 shilling som
fra boet afgaaer og bliver saa igien udj Behold 2 Dr. 1 mark 14 shilling, hvor af Enchen
tilkommer dend halfue part som Er 1 Dr. 15 shilling og Er hende derfor tilskrefven ...
....
Saa Er da hermed denne forRetning, til Ende udført hvornest forRetningen udj sterboet
henstillis til Vedkommendes Efterretning.
Ellers fornemtis ved Skiftesholdelse, at dend gifte Søn Hans Peersen, som voxen
datteren Gulla Pedersdatter, skal udj deris Hiemmegafve bekommet hver 1 Koe meere End
Sal: Maren Pedersdatter i saa maade haver faaet, dend og Er ud..nd beRegnet á de 2de
u-gifte Sønners her forhen anførde Hiemmegave, Hvorfor som Bemelte deris Sal: Søster dog
haver bekommet disforuden Brøllups Gieve, og de u-gifte sønner derimod nu indtet haver
faaet, saa har da bemelte Hans Peers: og Gulda Pedersdatter, fra sig at levere hver 1 Koe,
eller dets verdj til de 2de .ste bemelte u-gifte Brøder, til Erstatning for deris Brøllups gieve imod
de andre deris gifte Søskende.
Dend til fuldkommen Kraft: Tasteris med Hand og Segl.
Datum ut Supra.».
Efter studier vid Örebro läroverk, blef B. student i Uppsala 1866, fil. kand. 1872 och fil. doktor 1877. Han ägnade sig därefter åt juridiska studier, blef juris kandidat 1880, v. häradshöfding 1882 och juris doktor 1884 efter försvaret af en alhandling: »Om tiltsynen af omyndigs egendom samt om förmyndarekamrar enligt svensk rätt». Han befordrades kort därefter till assessor i skånska hofrätten 1886 blef konstit. revisionssekreterare 1889 och utnämndes till häradshöfding i Norra Åsbo domsaga i Skåne 1892. Härifrån kallades han 1898 till justitieombudsman efter lottning med platsens förutvarande innehafvare, och en till visshet gränsande förmodan hur uppstått, att på B. härvid fallit alla rösterna från Andra kammarens elektorer, hvilka. voro missnöjda med den afgåendes ståndpunkt i ett mål om offentliga handlingars tillgänglighet. Den goda tanke, de åter hyste om B., grundad på hans uppträdande i hemorten, har åter visat sig fullt berättigad, ty här om någonsin kan man säga, att »rätta mannen kommit på rätta platsen». Ej nog med, att han med sällsynt drift och oväld beifrat missbruk och öfvergrepp inom den civila och militära ämbetsmannavärlden, har han äfven uppfyllt en annan, under de senare decennierna åsidosatt, skyldighet, som åligger detta ämbete, nämligen »att utreda lagskipningens tillstånd i riket, anmärka lagarnas och författningarnas brister samt afgifva förslag till deras förbättring». De af honom afgifna förslagen vittna om en med godt omdöme parad vaken blick och en nobel humanitet, liksom de af honom påpekade bristerna i lagskipningen, trots det skri, de väckt hos dem, det vederbör, (såsom t. ex. i fråga om öfveråriga domhafvandes tjänstledighet), näppeligen kunna af någon opartisk förnekas. Också har B., trots den mot honom oblida stämningen i Första kammaren, för hvarje år haft att fröjda sig åt ett stigande röstetal bland elektorerna.
Anders Gustaf Bergfalk 1810-1867, ordinarie diligenspostiljon, grundade Bergfalk & Co år 1840. På sina resor runt om i Sverige sålde han delikatesser i form av ostron och hummer. Lyxvarorna från västkusten levererade Bergfalk till olika rörelser längs vägen hem till Stockholm och på Stora Gråmunkegränd 5 i Gamla Stan skötte fru Anna Christina Bergfalk en delikatessbutik. 1846 köpte AG Bergfalk huset där rörelsen inrymdes.
(http://www.bergfalk.se/omoss.php)
