Undergått 3 år 6 mån«sup»s«/sup» straffarbete för 1«sup»sta«/sup» resan stöld.
Förlust af medborgerligt förtroende till den 11«sup»te«/sup» Januari 1894 jemlikt
K. Göta Hofrätts utslag 9/8 1880.
Marith og Lars hadde følgende barn (minst):
Ca. 1699: 1. Jacob, til gården Skittenelv i Vågnes, gift med Kirsten Endresdatter fra
Ulsfjord.
Ca. 1701: 2. Baard, overtok en del av Seljelvnes i 1749.
Ca. 1703: 3. Anne.
Ca. 1709: 4. Malene, gift med Anders Andersen Tennæs Gammelgaard.
5. Gertrud.
Ca. 1715: 6. Kirsten, gift med Nils Haldorsen Tennæs Indre.
Det ble avholdt skifte etter Marit på Tennæs i Helgøy tinglag 23.11.1751, alle
barna var da myndige og gifte. Skiftet, som bl.a. nevner hus, fe, og gangklær, hadde en netto
på 15 daler, 2 ort, og 12 shilling til deling mellom enkemannen Lars og barna:
«Sal: Marit Baarsdaatter Tennes i Balsfj:
Ao 1751 dend 23 Novembr: skede Registering og Vurdering efter Sal: Marit
Baarsdaatter, som Boede paa Tennes i Balsfiorden til paafølgende Skifte og Deeling imellem
Hendis efterladte Mand Lars Olsen og med Sammen havende Børn, neml:
Jacob Larsen,
Baard Larsen,
Anne Larsdr:
Mallene Larsdr:
Giertrud Larsdr: og
Kirsten Larsdr:
som ere alle gifte og myndige,
Dette Stervboe Befandtes som følger:....
Naar foreskrevne udlæg fragaar dette Boes Beløb, bliver i Behold 15 rd: 2 mark 1 sh:,
deraf tager Enkemanden Lars Olsen den Halve Deel som er 7 rd: 4 mark 6 sh: hvor tilsammen
er udlagt:
....
Den anden Halve Deel som og er 7 rd: 4 mark 6 sh: deles imellem samtl: Børn, hvoraf
kommer paa en Broderlod 1 rd: 5 mark 8 sh: og en Systerl: 5 mark 12 sh: hvortil enhver er
udlagt:
....».
Halvbror til kong Inge Bårdsson, regnet med å bli konge da Inge døde 1217, men birkebeinerne valgte den 13 år gamle Håkon Håkonsson. S. beholdt sin jarltittel, ble Håkons formynder og den som styrte Norge til riksmøtet i Bergen 1223 formelt godkjente Håkon som konge.
Skule blir i 1204 sammen med sin bror, Guttorm, nevnt som fostersønner hos morfaren Erling på Kviden. De ble straks etter flyttet til den nyvalge kongen, halvbroren Inge Baardsson.
Kort før Kong Inges død 23.04.1217 ble Skule av Inge gjort til hirdstyrer og fikk jarlenavn. Senere gjorde Skule krav på Norges krone samtidig med Håkon Håkonsson som imidlertid på riksmøtet i Bergen i 1223 ble kjent eneberettiget til tronen. Skule fikk likevel Frostatingslagen med Sundmøre, men det var ikke tilstrekkelig for ham. I 1237 ga Håkon, som i 1225 hadde ektet hans datter, Skule hertugnavn og styret over tredjedelen av landets sysler.
Skule tok imidlertid kongsnavn på Øreting i 1239, og gikk i åpen strid mot Håkon. Han dro med sin hær sydover for å underlegge seg de landsdeler som ikke hørte til hans sysler, men i Oslo led han nederlag. Han flyktet til Nidaros og tok sin tilflukt i Elgeseter kloster. Dette ble stukket i brand, og da Skule kom ut med sine menn, ble han drept.
"S.d. Kom för rätten Sven Olofsson i Högeberg och Olofs hustru i Sirbo, hustru Elin Olofsdotter och giva tillkänna det deras sahl. Fader Olof Joensson hava varit tvenne gånger gift, och uti varande äktenskap med deras moder optaget Tomasbråten hemman ett Stubbe och ödemark med vilken deras moder han hade fem barn, en son och fyra döttrar, sedan när deras moder var dödd, blev fadren andra gången gift med deras styvmoder hustru Elin Bengtsdotter, och med henne avlat tre söner och fyra döttrar, begära nu att såsom och hustru Elin Olofsdotter att de måtte få lösa sina syskons delar av första kullen, på det de måtte komma till besittia halva hemmanet med sin styvmoder och hennes barn, helst efter hemmanet i deras moders livstid är optaget. Dertill svarade hustru Elin Bengtsdotter och hennes man Björn Eskilsson i Tomasbråten att hemmanet icke var mer än ett svagt åttendels hemman, när denna hustru Elin blev gift med sin förra man Olof Joensson och allenast stubbehemman, vilket hon sedan uti varande äktenskap hava förbättrat, att det nu är bliven en fjärdedels; Julande altså en Visnums häradsting attest av den 30 januari A. 1662 lydandes att Tomasbråten hemman är belägen på hennes faders Klippans skattehemmans ägor, var igenom hon säger det blivit skatte, som förr icke var annat än som stubbehemman, och viste därmed en attest uti Jordeboken; att det införes fod skatte, dessutom sade hon sig hava köpt för tvenne systersdel av sina styvbarn, och sin systerdel hava hennes man sig tillbytt, för sin arvejords Norra Billinge, och således ar nu icke mera an den ena brodern och systern outlösta vilka hon med sin man gärna vilja lösa efter hemmanet inga flera åbor kan tåla och sitter hon ännu med 6 st sin förre mans omyndige barn. Domaren Lars i Bista med de under nämndemännen vittnade, att hemmanet är med ringa ägor försett, och inga flera åbor kunna däruppå vara behållna. Saken tog av rätten i noga övervägande och alldenstund det befinnes hustru Elin hava förbättrat hemmanet uti varande äktenskap till en fjärdedel, som för henne icke var mer än otting hemman; * är hemmanet Tomasbråten som icke allenast var annat än stubbe förmodelt denna hustru Elin Begtsdotter blivit skalva, efter som skattebondens dotter på hans ägor det upptagit är, som tingattesten förmäler, jämväl äger hustru Elin med sina barn största delen av hemmanet som efter nämndens bevittnande inga fler åbor kan tåla; dÿ dömde rätten, att Sven Olofsson och hustru Elin Olofsdotter skola efter goda mätesmän medom sig löst låta, förmadelts kungl. Gustaf den förstes stadga, daterat uti 1541 den 5. Aprilis samt Darietatis en Jordadels, att när terrinen om att skattehemman; skall de sig lösa låta som minsta delen äger."
Faddrar: Per Olsson i Nytorp, Bengt Jonsson i Västra Torpa, dräng Karl Olsson ib, h Maria Andersdotter, piga Katarina Svensdotter i Gisslegård, piga Maria Algotsdotter i Sörgårdenn.
Faddrar: Bengt Jonssson, Kristofer Olsson, dr Erik Bengtsson i Torpa, hustru Maria Andersdotter, piga Kerstin Håkansdotter i Torpa, piga Kerstin Andersdotter i Bergmo.