Följande artikel finns publicerad i "Från Bergslag och Bondebygd år 1935"
Jonas Geting föddes 1789 i gården Lindhult i Finnerödja, därifrån han antog namnet Lindström. Att han blev Vibybo hade sin orsak i finska kriget 1808. Då utskrevs som bekant unga karlar till lantvärnsmän. Antingen hade han ej lust att ikläda sig kronans uniform, eller kanske hans föräldrar ej ville släppa iväg honom; alltnog, han rymde hemifrån och till Viby, där han uppehöll sig vid Värnsta med flera ställen och arbetade, tills kriget var slut och han kunde återvända hem.
Då hade emellertid lusten till krigaryrket gripit honom, ty strax efter sin hemkomst blev han soldat vid Västgöta jägare. År 1814 var han med i Tyskland i kriget mot Napoleon, varifrån han kom helbrägd hem. Återkommen flyttade han till Viby och blev soldat för Getingebergs rote och fick så namnet Geting.
Geting var, efter vad som berättas, en friskus och en mycket kraftig man. Sina rättigheter vis-á-vis sina rotehållare höll han styvt på. Då en av dem nekade honom dragare i rätt tid, tog han bonden resolut i skankarna och harvade med honom tills han lovade göra sin skyldighet.
Vid den tiden, omkring 1820 såväl som senare, var auktioner och dylika tillställningar med åtföljande slagsmål ett uppskattat nöje. Då vid en auktion i Norra Öna i Viby slagsmålet kom igång, blandade sig Getingen i leken och under utropet: "Nu ska ni se getingen flyga", fick han fast i en trefot, slog denna i taket, så att han fick ena stolsbenet i näven och gjorde husrent i en handvändning. Denna händelse hade väl snart blivit glömd, om ej bland de tuktade funnits en sergeant. Geting blev rapporterad och blev av krigsrätt dömd till arrest. Detta straff avtjänade han vid häradsskrivarebostället i Ybby, där det fanns arrestlokal. Hur lång strafftiden var, torde väl stå skrivet i något gammalt protokoll eller är det glömt.
Hans gumma var ängslig att han fick svälta också och gjorde därför i ordning matsäck och gick till Ybby, där hon fann sin äkta hälft spisande middag med själva häradsskrivaren, i vars sällskap han hade varit på jakt. Hans fångenskap var nog ej av svåraste slaget. Som han var en händig man och god jägare, var han en välkommen extra hjälp i gården. Efter utståndet straff fick han gå till kaptenen som bodde i Skarboda, tacka för nådigt straff och lova bättring i framtiden.
Getings militära bana tog ett brådstörtat slut, i det han vid målskjutning mot snusdosor fick en hagelsvärm i bröstet. Han sårades ej livsfarligt, men det föranledde hans avskedstagande.
Efter sitt avsked blev han torpare och skogvaktare vid Körtingsberg och återtog namnet Lindström. Torpet var Karttorp, där han bodde till sin död och blev begraven i Edsberg. Numer hör det till Viby. Det kan tilläggas, att han på äldre dagar var anlitad som kobotare och åderlåtare, vilket medel var medel mot de flesta sjukdomar. Vid denna tid voro vargar ej sällsynta, och vid torpet Karttorp i skogen fanns en varggård. En sådan var en inhägnad av en stark gärdesgård, som lutade inåt och så hög, att en varg ej kunde hoppa tillbaka, då han utifrån hoppat ner. Inuti denna inhägnad lades ett hästkadaver för att locka dit rovdjuren. [3]
Eldste kjente aner
Farslinje: Olof Jakobsson, f. 1713, Lindhult, Finnerödja, Örebro län, Sweden d. 23 Mar 1777, Lindhult, Finnerödja, Örebro län, Sweden Morslinje: Helena Olofsdotter, f. 21 Mai 1727, Kvarnbolet, Finnerödja, Örebro län, Sweden d. 8 Okt 1804, Kvarnbolet, Finnerödja, Örebro län, Sweden
1789 - Ja, ukjent dato
