Rurik var grunnleggeren av det russiske rike.
Rurikiderslekten var storfyrster av Kiev fra 880 til 1132 og senere keisere (tsarer) av Russland. I 1132 ble riket oppdelt i sine enkelte fyrstedømmer. Navnene Igor (Ingvar), Olga (Helga), Rurik (Rørek) og Oleg (Helge) er alle nordiske navn, noe som viser at slekten kom fra Sverige. Trolig var de i slekt med Munsöslekten. Navnene Rogneda (Ragnhild) og Rogvolod (Ragnvald) er også nordiske.
Enligt den ryska Nestorskrönikan begav sig representanter för de olika stammarna över havet till en varjagstam som kallades Rusþ och sade till dem: 'Vårt land är stort och fruktbart, men där saknas ordning. Kom och regera över oss !'. Det bestämdes att tre bröder från ruserna skulle komma med sin följen. Den äldste av dem, Rurik, slog sig först ned i staden Ladoga och senare i Novgorod. Ruriks två bröder dog redan efter några år, och Rurik tog över deras områden. Från Novgorod kom han därmed att härska över stora delar av nordvästra Ryssland. Rurik byggde enligt traditionen sitt fäste på en plats som heter Gorodisce 'den gamla borgen' och som ligger intill Volkhov strax söder om Novgorod. Här har man också grävt fram material från mitten av 800-talet med starka skandinaviska inslag. (Källa: Vikingar i österled, Mats G. Larsson)
Rurik (fornsvenska Rörik), enligt Nestorskrönikan en sveahövding, som i mitten av 800-talet skall ha koloniserat västra Ryssland och år 862 anlagt staden Novgorod. Rysslands härskare före 1598 räknade sina anor från Rurik. (Källa: Bra Böcker)
Rurik död 879, en troligen svensk vikingahövding, som enligt Nestorskrönikan blev det ryska rikets grundläggare och vid 800-talets mitt tillsammans med sina män, ruserna, grundade ett välde med Novgorod som centrum. m rurikid: benämning på ättling till Rurik, dvs medlem av den furstesläkt som regerade i Ryssland från 800-talet till 1598. (Källa: Norstedts Stora Focus).