Bielke är svensk uradel, (medeltida adelsätt) från Södermanland. Grevlig 1687.
Dess tidigaste med säkerhet kända medlem är en i slutet av 1200-talet belagd Kettil, vars patronymikon inte är känt. Ett eftermedeltida påhitt med oklart ursprung är att Kettils far skulle ha hetat Bengt, men någon sådan person kan inte återfinnas i medeltida källor.
Två söner till Kettil är kända, Nils Kettilsson (Bielke) och Ture Kettilsson (Bielke), den förre var riddare och den senare riksråd och riddare. Från den senare härstammar den på riddarhuset introducerade grenen.
Familjenamnet upptogs först av riksrådet Ture Pedersson Bielke, som dog 1577, varför samtliga släktmedlemmar före honom skrivs med namnet Bielke inom parentes. [1]