Olga den Hellige ble født , Pskov, Russia; døde 969, Kiev (Holmgård), Ukraine.
Andre Hendelser og Egenskaper:
_UID: 225BC47A7CAB4A5E8948FD255103E07F302D
Yrke: Mellom 945 og 962, Kiev, Ukraine; fyrstinne, regent
Notater:
Fødsel:
890
Yrke:
Etter at Olgas mann ble myrdet i 945, førte hun i 10 år Russlands regjering for sin umyndig sønn Svjatoslav. Deretter dro hun til Konstantinopel og lot seg døpe i 957. I dåpen fikk hun navnet Helena. Hun var den første russiske fyrstinne som ble en kristen. Den greske kirken, men ikke den romerske, gjorde henne til helgen. Hennes dag er 11. juli.
2. Svjatoslav, I av Kiev ble født 942 , Kiev (Holmgård), Ukraine; døde 972, Kiev (Holmgård), Ukraine.
Generasjon: 2
2.
Svjatoslav, I av Kiev (1.Olga1) ble født 942 , Kiev (Holmgård), Ukraine; døde 972, Kiev (Holmgård), Ukraine.
Andre Hendelser og Egenskaper:
Navn: Svyatoslav I, Grand Duke of Kiev
_UID: C2DE9D7D47FF4D278E8A35AF021529A858DB
Yrke: Mellom 962 og 972, Kiev, Ukraine
Notater:
Modern Olga försökte få Svjatoslav att döpa sig, men han ville inte höra på det örat. Kristendomens kärleksbudskap tilltalade knappast Svjatoslav, som förefaller ha varit en råbarkad typ. (Källa: Vikingar i österled, Mats G. Larsson)
Den byzantinske historieskrivaren Leo Diakonos har i en skildring beskrivit Svjatoslav som person: 'Han var av medellängd, varken för lång eller för kort; han hade täta ögonbryn, blå ögon, platt näsa; han rakade skägget på hakan, men täta långa hår hängde ned från överläppen. Hans huvud var helt kalt - bara på ena sidan hängde en hårlock som tecken på släktens förnämhet. Halsen var tjock, skuldrorna breda och hela gestalten ganska välskapt. Han verkade dyster och vild. I hans ena öra hängde en guldring smyckad med två pärlor och i mitten en rubin. Hans kläder var vita och skilde sig från de andras bara genom sin renhet. (Källa: Vikingar i österled, Mats G. Larsson)
År 969 attackerade fursten av Kiev, Svjatoslav, den väst-östliga handelsvägen längs Volga till Bulgar. Han kontrollerade redan tidigare den nord-sydliga leden från Novgorod till Dnjepr och hans avsikt kan ha varit att bryta handeln med siden på denna med stäppvägen genom Kiev konkurrerande handelväg. En bysantinsk källa beskriver hans dräkt och frisyr som rent slavisk eller snarare tatarisk. Hans attack på Volgaleden fick också följder som knappast kunde vara mera katastrofala för nordiska handelsmän. Handeln på Bulgar verkar helt ha brutits, liksom flödet av arabiskt silver norrut till Norden. På goda grunder kan man ifrågasätta om inte Birkas plötsliga upphörande som handelscentrum och Hedebys nedgång vid denna tid var direkta resultat av Svjatoslavs attacker. (Källa: Vikingen, Nordbok 1975).
3. Vladimir den store og hellige ble født cirka 956 , Kiev, Ukraine; døde 15 Jul 1015, Berestovo, Ukraina; ble begravet , Church of the Tithes, Kiev, Ukraine.
Vladimir den store og hellige (2.Svjatoslav2, 1.Olga1) ble født cirka 956 , Kiev, Ukraine; døde 15 Jul 1015, Berestovo, Ukraina; ble begravet , Church of the Tithes, Kiev, Ukraine.
Andre Hendelser og Egenskaper:
_UID: 24691A8C809B4B039012407F9079A6A55136
Yrke: 970, Kiev, Ukraine; fyrste
Yrke: Mellom 980 og 1015, Novgorod, Kiev; storfyrste
Dop: 989
Notater:
Efter att ha besegrat sin bror Jaropolk 980 blev han herre även över Kiev, varefter de två furstendömena förenades och blev Rysslands mäktigaste. Döpte sig 987 och införde kristendomen som statsreligion, varför han efter sin död blev förklarad helig. (Källa: Bra Böcker)
Den virile kung Vladimir antog 988 kristendomen i dess ortodoxa form, slog sönder alla avgudabilder, upplöste sitt väldiga harem, förmälde sig med den byzantinska prinsessan Anna (syster till 'bulgardödaren', kejsaren Basileios II) och lät massdöpa alla sina undersåtar i Dnjepr. (Källa: Alf Henriksson)
Vladimir blir 970 furste i Novgorod. Vladimir flyr 977 från Novgorod till Skandiavien. Vladimir återvänder 980 tillsammans med varjager, intar Kiev, dödar Jaropolk och blir furste i Rus. Olaf Tryggvasson växer upp på 980-talet hos Vladimir. Vladimir gifter sig 988 med kejsarsystern Anna och döps. (Källa: Vikingar i österled, Mats G. Larsson)
Väringar (på ryska varjager) kallades nordiska krigare som under vikingatid och tidig medeltid tog tjänst som legosoldater i den bysantinske kejsarens livvakt. De var samtidigt ungefär 500 till antalet och ryktbara för tapperhet och trohet mot sin herre. Efter normandernas erövring av England vid 1000-talets mitt ersattes de nordiska soldaterna successivt av anglosaxiska. (Källa: Bra Böcker)
- 969
