Kettil, (Bielke) ble født cirka 1237 , Åkerö, Bettna, , Södermanlands län, Sweden; døde etter 1250.
Andre Hendelser og Egenskaper:
_UID: 8A7103C9BE624C27A3A45F555FA46BBB7E83
Notater:
Bielke är svensk uradel, (medeltida adelsätt) från Södermanland. Grevlig 1687.
Dess tidigaste med säkerhet kända medlem är en i slutet av 1200-talet belagd Kettil, vars patronymikon inte är känt. Ett eftermedeltida påhitt med oklart ursprung är att Kettils far skulle ha hetat Bengt, men någon sådan person kan inte återfinnas i medeltida källor.
Två söner till Kettil är kända, Nils Kettilsson (Bielke) och Ture Kettilsson (Bielke), den förre var riddare och den senare riksråd och riddare. Från den senare härstammar den på riddarhuset introducerade grenen.
Familjenamnet upptogs först av riksrådet Ture Pedersson Bielke, som dog 1577, varför samtliga släktmedlemmar före honom skrivs med namnet Bielke inom parentes.
2. Ture Kettilsson, (Bielke) ble født , Åkerö, Bettna, , Södermanlands län, Sweden; døde cirka 1327, Kråkerum, Mönsterås, Kalmar län, Sweden.
Generasjon: 2
2.
Ture Kettilsson, (Bielke) (1.Kettil1) ble født , Åkerö, Bettna, , Södermanlands län, Sweden; døde cirka 1327, Kråkerum, Mönsterås, Kalmar län, Sweden.
Andre Hendelser og Egenskaper:
Yrke: riddare, riksråd, lagman
_UID: 9ACA59CAF09640B7B4671112F180E0F88B64
Notater:
Omnämnd första gången 1283 såsom deltagare i det stormannamöte, som Magnus Ladulås samman- kallat till Hälgö, och var redan då riddare. Tre år senare (22 maj 1286) bevistade han ett nytt sådant möte i Stockholm; först 11 september 1288 omtalas han uttryckligen som riksråd. Efter konung Magnus död tog han del i förmyndarstyrelsen för den unge Birger Magnusson. Sedan Birger själv tillträtt regeringen, verkar Ture lång tid framåt ha stått i gunst hos denne. Han blev sålunda (senast 1310) konungens kammarmästare - en av de första med denna titel i våra hävder - och i brev av 1313 och 1315 framträden han som lagman i Tiohärads lagsaga. En brytning tycks dock ha uppstått mellan konungen och hans förtroendeman. I alla händelser har konung Birger någon tid före sitt fall besatt kammarmästareämbetet med en annan person. Även från lagmansposten blev Ture enledigad. Ture deltog i den unge Magnus Erikssons val till konung 1319 och bevistade sedan flitigt rådsmötena under den nya regimen åren 1320-1322. Sistnämnda år inträdde han i den mot änkehertiginnan Ingeborg riktade stormannakonfederationen i Skara 20 juli, men därefter försvinner hans namn ur källorna, och 1327 omtalas han som död. Var Ture haft sin sätesgård, är fullständigt obekant, men då han vid flera tillfällen beseglar brev som är utfärdade i Kalmar, är det inte uteslutet att redan han har ägt Kråkerum, som i varje fall år 1343 var i ättens besittning.
- - -
Död mellan mellan 1322 och 1327. Var riddare 1283 och riksråd 1288 samt kung Birger Magnussons camerarius 1310-18. Var lagman i Värend 1313-18. Underskrev föreningen i Skara 20 juli 1322, men därefter försvinner hans namn ur källorna och han var död 29 mars 1327. Han tog efter konung Magnus "ladulås" död del i förmyndarstyrelsen för den unge Birger Magnusson och synes, sedan Birger själv tillträtt regeringen, en lång tid framåt ha stått i gunst hos denne.
Ca 1237 - Ett 1250 (14 år)
