Hallstein Torleifsson

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Norway; Riksråd, Syssloman, Riddare

Notater:

Yrke:
Flyttade omkring 1295 från Isle of Man, England till Norge.
Vidsträckta uppdrag redan vid 1300-talets ingång.
Riksråd 1303-1324.
Blev syssloman i Jämtland 1326. (Skuncke)

Källa: Boken om "Skanckeätten 1995 av Roger de Robelin".

Teorin om Jämtlands-Skanckes eventuella anknytning till kungahuset på Isle of Man bygger på forskningar gjorda av Barney Young på Isle of Man. Hallsten är att betrakta som nyckelpersonen i denna forskning. Jämtlandsätten inkom sannolikt från Danmark till Norge. Med hänsyn till ättevapnet och kända hjälmprydnader har den eventuellt sitt äldsta ursprung från en släktgrupp i Pommern, som redan på 1300-talet förde lika skanckevapen.
Från omkring 1700 är den kvarvarande delen av ätten i Jämtland, med hänsyn till levnadsomständigheter, att betrakta som en renodlad bondesläkt. Sid 384.

Hallsten levde ännu 1345, känd första gången i två diplom 1303, det ena då han tillsammans med riddaren Audun Vigleiksson kungör för Verdalsborna i kungens ( Håkon VI, Magnus Lagaböters son) (Det var väl Håkon V, som var Magnus Lagabötes son, PW) namn en dom och det andra där han med riksråden baron Bjarne Erlingsson till Bjarköy, baron Erling Amundsson och baron Snare Aslaksson har uppdraget att fullfölja domen.

Han var riddare och norskt riksråd senast 1303, nämnd syssloman i Jämtland. Hans sätesgård var Egge i Tröndelagen.
Enligt bevarat sigill från 1303 förde hans Isle of Man's kungavapen med 3 avhuggna böjda skankar förenade i trepass och ordnade motsols.

Gift före 1300 med Sigrid Håkonsdotter.
Hallsten skänkte 2 pund jordagods till Trondenes kirke för Sigrid Håkonsdotters själ. (Sigrid var gift först med Ogmund Guttormsson, med vilken hon hade sonen Olaf Ogmundsson). Sigrid hade en syster Cecilia, som 1363 instiftar en själamässa för henne och hennes son Olaf.
Källa: Skancke-ätten av Herje Skuncke 1978.

Det är forskarna Carl Ruben Carlsson, G.V.C. Young på Isle of Man och Sven Gaute Barfoth, som med gemensamma ansträngningar kommit fram till ett resultat, som i stort ger besked att släkten Skancke i själva verket är en gren av Isle of Man's kungahus och att den grundades i Sverige och Norge i och med att Hallsten Torleifsson och hans mor prinsessan Magnhild i slutet av 1200-talet emigrerade från Isle of Man och bosatte sig i Norge.

Familie/Ektefelle/partner: Sigrid Håkonsdotter. Sigrid (datter av Håkon Ogmundsson) ble født 1280 , Ringerike, Norway; døde 1363, Egge, Steinkjær, Nord-Trøndelag, Nprway. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Frösö, , Jämtlands län, Sweden; jordägare och riddare

Notater:

Yrke:
Jordägare, Riddare på Frösön. Född omkring 1300 i Norge. Död omkring 1350 i Mjälle, Frösö (Z). Vid ting på Frösön 1345 18/3 var Nils anklagad för att ha slagit ihjäl en Tore med sin yxa på dennes gård. Nils fick till kronan avstå halva Mjälle samt hustrun Kristina egendom som hon ärvt på Frösön, se " Blad ur Frösö historia " sid 80. Ur Robelin 1995-Skanckeboken. Hans sätesgård synes ha varit Mjälle på Frösön med tillhörnde laxfiske i Ragunda som han avstod till kronan enligt domen ovan 1345. Han ägde jord i Östnår, Hackås och Våle, Hackås, som han sannolikt förvärvat genom sitt gifte. Hans hustru Kristina ägde halva yttergården Firir Berghi på Frösön och tvingades enligt domen 1345 att inköpa andra halvan av Olof Håkansson i Vestanåkern och leverera gården i sin helhet till kronan. Levde sannolikt periodvis i Jämtland. Vi möter Nils och Kristina 1348 där de klagar över att Jon Parter i Fäste tagit för sig att hugga timmer och husvirke i Östnårs och Våle hagar, samt lagt en boskapstig över hennes mark och slagit tre av hennes myrängar sju år i rad. Jon som var död 1348 hade enligt vittne erkänt på sin sotesäng dessa övergrepp och sagt sig när väl kom till hälsa igen fara hem till Nils och förlikas med honom. När saken kom upp på hösten 1348 var Nils bortrest från bygden, men Kristina hade fullmakt och vann vid denna stämma. Med stor sannolikhet är det Nils som har byggt det härbre eller bod, daterad till omkring 1353, och vars dörr är prydd med ett järnsmide som mycket starkt påminner om skankevapnet. Boden synes ha gått i arv eller som hemgifte till Elisabet Jensdotter Skancke från Hov i Hackås, gift med kyrkoherden Mogens Pedersson Herdal och medfört den till prästgården i Sveg. Boden finns nu bevarad som kulturminnesmärke i Äggen, Sveg.
Nils sätesgård synes ha varit Mjälle på Frösön med tillhörande laxfiske i Ragunda. Gården omfattade ett stort område mellan Mjällebäcken och Mjälle kulle, och vid det område, där det ännu idag finns flera äldre gravhögar. Hemmanet gränsade norrut till det hemman som kronan ägde, och som i sin tur avgränsades mot Yttergården nedom Öneberget (nuvarande Frösö strand, gamla sjukhusområdet) av Mjällebäcken. Nils hustru Kristina ägde halva den nämnda Yttergården. Stamfastigheten kom, genom hans giftermål med Kristina Halvardsdotter, att omfatta en betydande areal, vartill kom det på öns fastlandsdel belägna Torrfinn (nuvarande Sandviksområdet), Skorpestad, Torråsen och delar av Nifsåsen, Nordbyn och Kvitsleböle i Alsen samt Våle och Östnår i Hackås. På Yttergården fanns tingsplatsen vid denna tid och det är på detta hemman, som en kungsgård byggdes efter kung Magnus Erikssons (1316-1374) lyckade markförvärv enligt domen nedan från år 1345.

De främsta bland de adliga krigarna var riddarna som dubbades av kungen. Riddarna betjänades av adliga väpnare och småsvenner. Nils kallas väpnare, och det är sannolikt att han aldrig blev riddare. Kallas bara Nils och hans hustru kallas 'Kristin kona hans'. Fadern kallades däremot 'herra Hallstein', och han var fogde i Jämtland 1326-1333. Kanske han haft del i att Nils kom att ha sin sätesgård på Frösön ! Inget är känt om Nils förrän han år 1345 begår ett brott, som får stora konsekvenser för honom och familjen. Nils hade under en färd med faderns svenner gjort sig skyldig till hemfridsbrott och dräpt en Tove i Kolnäs (kanske identisk med gården Kalnes i Namdalseid kommun, Nord-Trøndelag). Efter dråpet fördes Nils i släde från Kalnes till Egge i Steinkjer, en sträcka om cirka 5 mil om jag har hittat rätt Kalnes. Dråpmål låg formellt under kungens dom och handlades vanligen så att kungen uppdrog åt några sina handgångna män på orten att undersöka och se till att målet avdömdes. Målet mot Nils handlades dock på ett annat sätt. Magnus Eriksson, som då var unionskung över Sverige och Norge, for själv via Norge upp till frösötinget. Från trondheimstrakten anslöts till kungens ressällskap den högt respekterade och i officiella sammanhang ofta anlitade norske riddaren Arne Gevaldsson, tidigare styresman för Jämtland. Vid framkomsten till frösötinget utsåg Magnus Eriksson en särskild domstol bestående av lagmannen, Arne Gevaldsson och den småländske riddaren Nils Pettersson, nytillträdd styresman för landskapet. Under sin sysslomannatid bodde Arne Gevaldsson åtminstone tidvis på Frösön och personkännedom kan inte ha saknats. När nu Nils skulle ställas inför tinget såg tydligen Magnus Eriksson en chans att utnyttja situationen. En vecka före tinget reste kungen genom Jämtland och man kan förmoda att han då stannade på sin gård i Mjälle, Frösön. Kungen tycks sedan ha lämnat landskapet och ridit vidare för han är inte närvarande vid tinget när domen fälls och breven skrivs. I det ena brevet beskrivs dådet och föreslås hur benådningen ska ske i utbyte mot att Nils skänker bort till kungen allt vad han och hans hustru äger av mark i Mjälle och mer härtill. Makarna tvingades också att inköpa andra halvan av Yttergården av hustruns broder Olaf i Vestanåker och leverera Yttergården i sin helhet till kronan. Det andra brevet är en slags skuldförbindelse där Nils själv går med på att göra dessa transaktioner i utbyte mot att han får behålla livet.

Tre år senare möter vi Nils och Kristina då de år 1348 klagar över att Jon Parter i Fäste tagit för sig att hugga timmer och husvirke i Östnårs och Våle hagar, samt lagt en boskapstig över deras mark och slagit tre av deras myrängar sju år i rad. Jon som var död 1348 hade enligt vittne erkänt på sin sotesäng dessa övergrepp och sagt sig, när väl han kom till hälsa igen, fara hem till Nils och förlikas med honom. När saken kom upp på hösten 1348 var Nils bortrest från bygden, men Kristina hade fullmakt och vann vid denna stämma. Våle i Hackås ägdes år 1348 av Kristina Halvardsdotter.

Sedan är inget känt om familjen, men man tror att det är Nils, som har byggt det härbre eller bod, daterad till omkring 1353, och vars dörr är prydd med ett järnsmide som mycket starkt påminner om det vapen, som Nils använde. Boden synes ha gått i arv eller som hemgifte till Elisabet Jensdotter Skanke från Hov i Hackås, gift med kyrkoherden Mogens Pedersson Herdal och medfört den till prästgården i Sveg. Boden finns nu bevarad som kulturminnesmärke i Äggen, Sveg. Boden står centralt vid en vacker gård i den lilla byn.

Nils förde enligt ett bevarat sigill från 1345 ett vapen, som uppvisar stora likheter med det statsvapen som fortfarande används av öriket Isle of Man; ligger i Engelska sjön mellan England och Irland. Faderns vapen var lika med undantag av att de tre så kallade skankarna (benen) var ordnade motsols. Öriket Mans vapen har i det norska medeltidsriket endast återfunnits hos Hallsten Torleifsson och hans son Nils Hallstensson. Detta har föranlett H. Hildebrand och N. Ahnlund att från mer allmänna utgångspunkter hålla någon form av samband mellan ön Man och de jämtländska vapeninnehavarna för troligt.

(Källor: 1. Skanke ätten, Roger de Robelin. 2. Jämten år 1969, C.R. Carlsson. 3. Frösökrönikan nr 1, Ove Hemmendorff. 4. May Teistevoll, Norge 5. Diplomatarium Norvegicum)

Väpnaren var en högättad yngling som under medeltiden gjorde vapentjänst för att uppnå riddarvärdighet. I Norden räknades väpnare (eller svenner) till samma sociala klass som riddarna. (Källa: Bra Böcker)

Familie/Ektefelle/partner: Kristina Halvardsdotter. Kristina ble født 1300 , Östnor, Hackås, Jämtlands län, Sweden; døde 1350, Mjälle, Frösön, Jämtlands län, Sweden. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Bolig: Österåsen, Fors, Ragunda, Jämtlands län, Sweden

Notater:

Olov Gravlax Nilsson i Österåsen, Fors, Z, fick till kronan år 1346 avstå andelar i laxfisket i Indalsälven för brott, som han och hans fader hade begått. Lax var en eftersökt vara, och den ymniga laxfångsten lockade folk vid omkring att köpa in sig i älven; rätten till deltagande blev föremål för ett slags aktieteckning. 1347 sålde nämnde Olav Gravlax och hans fader vad de hade kvar i Remmeforsen (Döda fallet) till fogden Nils Petersson, (JHH:I:228). 1348 gav Olav samma fogde sin lott i fisket i Strugh och fick i gengäld dennes lott i Skedforsen, båda i Indalsälven, (JHD 70). (Olof Skanke Nilsson (1330 - 1380), som bodde i Bergen, Norge, kan knappast vara en son till Nils Hallstensson, enligt norska forskare).

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Frösön, Jämtland, Norway; underfogde

Notater:

Yrke:
Riksråd, Sysselmann i Tunsberg, sidan Alstadhaug i Hålogaland og til sist i Ryfylke.

Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Jämtland; fogde

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Sanne, Hackås, Jämtlands län, Sweden; bonde

Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: väpnare, riddare

Karl giftet seg med Radgerd Kettilsdotter cirka 1400. Radgerd ble født 1380 , Seglid, Sunne, Hackås, Jämtlands län, Sweden; døde 1445, Hov, Hackås, Jämtlands län, Sweden. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: lagman, väpnare, bonde

Notater:

Yrke:
Ägde delar av Hov gård och Hillestad.

Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: riddare och hövitsman

Notater:

Yrke:
Riddare, Hövitsman i Hackås. Född omkring 1403 i Hov, Hackås (Z). Gift 2 ggr. Hövismannadömet över Jämtland och Härjedalen synes riddar Örjan ha erhållit av konung Karl Knutsson då denne efter kröningen den 20 november 1449 i Trondheims domkyrka på återvägen gästade sin trogne undersåte på Hov. I realiteten efterträdde han sin broder Erik, sysslomannen men med ökad myndighet och en däremot svarande titel, hövitsman. Nyttjades av kung Karl som härförare vid infall i Norge i slutet av 1452 och tidigt 1453. Blev senare medlem av av kung Karls svenska råd och var 1457 kommendant vid Stockholms slott. Under natten till den 24 februari 1457 blev han utsedd till befälhavare över Stockholms slott när Kung Karl icke fann annan utväg än att sätta sin egen person i säkerhet och lämna sin från landsidan kringrända huvudstad och som flykting seglade över till Danzig. Då kung Kristian I senare intog staden, blev herr Örjan, kanslern, doktor Ryting och andra anhängare till kung Karl tagna till fånga och misshandlade av danskarna. (Mona Grimstad - Nils Ahnlund) Som sannolikt anses att Örjan efter frigivningen en tid dolde sig på Sätuna hos hustruns förste make Peter Jönsson Schack. (Skuncke) Norden är vid denna tid i en trestatsunion med Kristoffer av Bayern som gemensam kung. Den 15 september 1445 anslår Kristoffer till sin unga 15-åriga gemål Dorotea av huset Hohenzollern som morgongåva bl.a. Jämtland. Drottning Dorotea, en politiskt begåvad, ihärdig och klok kvinna, överlever sin make. Hon äktar den danske kungen Kristian I av Oldenburg. Unionen faller nu sönder. Kampen om makten efter Kristoffer leder under 1449 till att två kungar väljs - Kristian I och Karl Knutsson Bonde. Några av landets stormän kröner på försommaren Kristian i Oslo och denne hyllas senare i Marstrand. Frostatingsbönderna i Tröndelagen beslutar däremot erbjuda Karl Knutsson kronan 17 juni. Denne drar i oktober med 500 ryttare över värmlands- gränsen till Hamar. Biskopen (Örjans brorson Karl Jensson) är där vunnen för den svenske Karl. Örjan torde ha känt till detta och Karl väljes där 28 oktober och fortsätter till Trondheim, där han krönes av Norges ärkebiskop Aslak Bolt den 20 november 1449. I domkyrkan dubbas då femton nya riddare, dåtidens högsta utmärkelse, som endast de högst förtjänta fick. Örjan Karlsson synes ha varit en av dem. Sin riddartitel blir han trogen. (Sven Schylberg)
Förste kände herre till Hov i Hackås var Karl Pedersson, död år 1430. I ett köpebrev av 1438-04-30 från änkan Rådgerd Kettilsdotter nämns första gången den man som blivit mest känd av ätten Skancke, nämligen Örjan Karlsson. I brevet överlåter Rådgerd gården Heglid i Sunne till herr Ylian (kyrkoherde Örjan). Brevet uppräknar fem söner och mågar till Rådgärd, alla närvarande vid tillfället, nämligen Peder, Örjan, Erik, Jens och Olav. Örjan Karlsson är den förste infödde jämtske riddaren som vi känner. Han vapensköld bestod av ett sporrklätt ben, en 'skånk' på jämtska. Denne Örjan var en typisk jämte på det viset, att han precis som hemprovins slets mellan olika regenter. Än var han den svenske kung Karl Knutsson Bondes (1408-1470) närmaste man och hövitsman i Jämtland. Än kastades han i fängelse och torterades av den Kristian av Oldenburg (1426-1481), kung i Danmark 1449-1481 och i Sverige 1457-1464.
Detta är förhistorien: I ett morgongåvebrev av 1445-09-15 gav kung Kristoffer III av Bayern (1416-1448), svensk kung 1441-1448, åt sin unga drottning Dorotea bl. a. vårt land Jämtland med allt vad därtill hör. Änkedrottning Dorotea (1430-1495) gifte sig sedan år 1449 enligt tidens sed med nye kungen på Danmarks tron, Kristian av Oldenburg. Men nu blandade sig den svenske kungen Karl Knutsson i leken. Det visade sig då, att stormännen i sydnorge ville ha Kristian till kung, medan folket i Tröndelagen föredrog Karl Knutsson. Nu gällde det att handla snabbt. Med 500 man drog Karl Knutsson Bonde genom Värmland till Trondheim, där han lät ärkebiskopen kröna sig 1449-11-20. Samtidigt dubbades femton nya riddare och en av dessa var Örjan Karlsson från Hov i Hackås. På återvägen till Sverige stannade kung Karl minst en vecka i Jämtland, troligen som gäst hos den nydubbade riddaren Örjan Karlsson. Men slaget var ingalunda vunnet med detta, de ledande i Norge höll på den danske kungen. Emellertid hade kung Karl med Örjans hjälp 1452-08-13 lagt Jämtland under svenskarna. Örjan nämns i brev som riddare och hövitsman i Jämtland och Härjedalen. Med eller utan kungens närvaro drog Örjan tre gånger mot Tröndelagen med väpnad här. Varje gång blev han tillbakaslagen, tredje gången dessutom nesligt. När danske kungen med en massa stormän närmade sig 'då flydde förenämnde Örjan försmädligen till skog och mark med sitt sällskap'. Det verkar nästan som om kung Karl utnyttjade den godtrogne och säkert hederlige och rättskaffens jämten, som han bundit upp med sin riddartitel.
Nästa gång vi hör om Örjan Karlsson 'den sköna man', som krönikan säger, befann han sig i Stockholm, utsedd till befälhavare på slottet, medan kung Karl skuddade stoftet av sina fötter och flydde till Danzig. För nu var kung Kristian på krigsstråt och tågade in i Stockholm midsommardagen år 1457 som svensk kung. Örjan kastades i fängelse, men blir så småningom fri och gifter sig med en frälseänka från Uppland. Den halsstarrigt envise kung Karl gör ett nytt misslyckat kuppförsök och Örjan, som tydligen var inblandad också denna gång, kastas ånyo i fängelse och torteras nesligt. Efter frigivningen vände Örjan tillbaka till hemgården i Hackås. Han överlät år 1469 halva sin gård till sonen Karl Örjansson och blir 'sytningsman', d.v.s. han bodde kvar på gården enligt den tidens visa åldringsvård. (Källa: Sällsamheter i Jämtland, Daga Nyberg, 1981)

De främsta bland de adliga krigarna var riddarna som dubbades av kungen. Riddarna betjänades av adliga väpnare och småsvenner. Riddarväsendets anda var chevaleresk. Trohet, heder och ära framställdes som höga ideal. Till riddarnas plikter hörde att skydda de svaga. I första hand kom detta gälla kvinnorna, och de hyllades tillsammans med kampen och äventyret i sånger och romaner. En ringa del av denna kontinentala riddardiktning nådde i sent och stympat skick fram till vårt land. Genom sina väl behärskade rörelser ville riddarna framstå som ett föredöme i värdighet och sinnesjämvikt inför mängden. Den nya stormansklassen var väl medveten om sitt värde och sin plats i samhällshierarkin och fann ett sätt att uttrycka sin exklusivitet i bild. Det skedde genom heraldiken, genom vapensköldar och andra tecken. (Källa: Alf Åberg)

Familie/Ektefelle/partner: Margareta Jensdotter. Margareta ble født 1420; og døde. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Ingrid giftet seg med Jens Kettilsson Blix 1474, Hackås, , Jämtlands län, Sweden. Jens (sønn av Kettil Jönsson Blix og Ingrid Joensdotter) ble født cirka 1470 , Bjärme, Hackås, Berg, Jämtlands län, Sweden; døde cirka 1550, Bjärme, Hackås, Berg, Jämtlands län, Sweden. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Familie/Ektefelle/partner: Anders Kettilsson Blix. Anders (sønn av Kettil Jönsson Blix og Ingrid Joensdotter) ble født cirka 1470 , Bjärme, Östersund, , Jämtlands län, Sweden; døde cirka 1534, Billsta, Hackås, Berg, Jämtlands län, Sweden. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Hov, Hackås, Jämtlands län, Sweden; ägare och väpnare

Notater:

Yrke:
Ägare av Hov. Född omkring 1440 i Hov, Hackås (Z). Schylberg menar att Örjan och Margret inte gifter sig förrän efter 1457, vilket enligt Schylberg betyder att Karl bör vara Örjans son i en tidigare förbindelse. (PW) Efter Karls död 1485 intygar två män på tinget i Berg, att han "icke var en horeson utan en skjelgeten frälseson", dvs. avlad i ett rättsligt förhållande. (Sven Schylberg)

Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: 1526-1563, Oviken, , Jämtlands län, Sweden; Sogneprest

Notater:

Yrke:
Prost i Jemtland, Landsprost, Landsprost i Oviken.

Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Hackås, , Jämtlands län, Sweden; lagman, väpnare

Familie/Ektefelle/partner: Anne Karlsdotter. Anne ble født 1480; døde 1551. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Familie/Ektefelle/partner: Peder Joensson. Peder døde etter 1576, Gillsta. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Familie/Ektefelle/partner: Nicolaus Andreæ. Nicolaus (sønn av Anders Torkelsson og Ingeborg Björnsdotter) ble født cirka 1530 , Alsen, Jämtlands län, Sweden; døde cirka 1580, Offerdal, Jämtlands län, Sweden. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Hackås, , Jämtlands län, Sweden; länsman

Notater:

Yrke:
Och lagrättsman.

Familie/Ektefelle/partner: Kerstin Nilsdotter. Kerstin ble født 1510; døde 1554, Hov, Hackås, Jämtlands län, Sweden. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Familie/Ektefelle/partner: Gunder Joensson. Gunder (sønn av Joen Gunnarssaon og Anna Olofsdotter) ble født 1559 , Nordbyn, Alsen, Jämtlands län, Sweden; døde 1645, Rönningsberg, Alsen, Jämtland, Sweden; ble begravet 9 Mar 1945, Alsen, Jämtlands län, Sweden. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Hackås, , Jämtlands län, Sweden; länsman
• _UID: 79393506493B4DEAA0AB9B583D155A9E30D8

Jens giftet seg med Gullov Mogensdotter Blix etter 1566. Gullov ble født kal 1540 , Faxnälden, Näskott, Jämtlands län, Sweden, Sweden; døde 7 Des 1629, Rödön, Jämtlands län, Sweden. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Ramborg giftet seg med Erik Matsson 1612. Erik (sønn av Mats Eriksson) ble født 1590 , Rönningsberg, Alsen, Jämtland, Sweden; døde 1651, Rönningsberg, Alsen, Jämtland, Sweden. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Hackås, , Jämtlands län, Sweden; länsman
• _UID: F865A1F568E346BD98AF5BF96D0F54DB8798

Peder giftet seg med Brita Mårtensdotter cirka 1605. Brita (datter av Martinus Laurenti og Elisabet Carlsdotter Bröms) ble født cirka 1584 , Torp, Västernorrlands län, Sweden; døde 1620, Hov, Hackås, Jämtlands län, Sweden. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Familie/Ektefelle/partner: Grels Larsson. Grels ble født cirka 1625 , Åflo, Offerdal, Jämtlands län, Sweden; døde 1668, Rönningsberg, Alsen, Jämtland, Sweden. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: handelsman i Sverige och Norge
• _UID: 3126B34C32A44EEEBB251841946811B563CD
• Yrke: 1652, Stockholm; riksdagsman

Notater:

Yrke:
Levererade bl a stångjärn till Røros kopparverk.

Jens giftet seg med Kerstin Olofsdotter etter 1623. Kerstin (datter av Olof Lauritzen og Maritte Eriksdotter) ble født ansl 1602; og døde. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• _UID: 92002B5E37574ACDAE897589F975EEA2F305

Familie/Ektefelle/partner: Olof Olofsson Oldberg. Olof ble født 1600 , Hudiksvall, Gävleborgs län, Sweden; døde 1677, Oldberg, Näs, Östersund, Jämtlands län, Sweden. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Røros, , Sør-Trøndelag, Norway; buntmaker, bergsknekt
• _UID: 153D78E27A3143CBA8078E64CD5BB11EFDFF

Faste giftet seg med Ildri Pedersdatter Bock cirka 1655. Ildri (datter av Peder Olsen Bock) ble født 1628 , Røros, , Sør-Trøndelag, Norway; døde 14 Aug 1728, Røros, , Sør-Trøndelag, Norway. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Märeta giftet seg med Jon Mårtensson 1680. Jon (sønn av Mårten Grelsson og Kerstin Andersdotter) ble født 1644 , Ubyn, Mattmar, , Jämtlands län, Sweden; døde 22 Okt 1724, Ubyn, Mattmar, , Jämtlands län, Sweden; ble begravet 1 Nov 1724, Mattmar, Jämtlands län, Sweden. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Hov, Hackås, Jämtlands län, Sweden; bonde

Per giftet seg med Brita Olofsdotter 1656. Brita døde etter 1695, Sindberg. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: nämndeman

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: kyrkvärd

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: nämndeman

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: kyrkvärd

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Lit, Jämtlands län, Sweden; kyrkoherde
• _UID: B5F6709F7ED643D2AE8B978FC45D009F425F

Notater:

Yrke:
Sägs ha varit en stor, reslig man med glatt och muntert sinne med en ogemen stark och stadig röst. Blev student 1660, prästvigd 1664, skolmästare i Oviken 1670, komminister där 1680, kyrkoherde i Lit 1688 till sin död. Trivialskolans första katalog, 1679, upptar eleven Kenicius Olai, Elias halvbror. (Skuncke) Lär ha haft stark grof röst både i utspråk och sång. Någon gång före sin död hade han begärt att sonen Anders skulle bli hans efterträdare, vilket också skedde i januari 1703 vid faderns frånfälle. (Birgit Dahlsjö-Bohm)

Familie/Ektefelle/partner: Maria Embdeman Lynklo. Maria ble født 1645; døde 1715. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• _UID: 509BE12AF9504F9C9B1B4B2D79949D6F71B4

Familie/Ektefelle/partner: Peder Kielsen. Peder ble født cirka 1662; døde 1733; ble begravet 15 Mar 1733, Røros, , Sør-Trøndelag, Norway. [Gruppeskjema] [Familiediagram]