Krumme, släkt, tidigast känd genom de i Finnveden i Småland verksamma bröderna Nils K (d trol 1414) o Bengt K (levde ännu 1401). Den förres son hette efter sin morfar Sven Bäk (levde 1426). Dennes son Nils K (d mellan 1485 o 1496) i Hjalmaryd, Ljungby, Kron, var far till Björn Nilsson (d omkr 1498) i Vi, Löt (nu Norrköping), vilken nämnes som häradshövding 1476— 82 i Björkekind o 1491— 97 i Memming, båda Ög. Han var 1491— 93 Sten Sture d ä:s fogde på Sthlm, där han gjorde sig impopulär bland borgarna genom nya påbud. Under inbördeskriget sommaren 1497 belägrade han o Nils Broms flera gånger biskopsgården i Linköping, som till sist kapitulerade.
Björn Nilssons bror Nils K (trol d omkr 1510) i Tådene, Skar, namnes som häradshövding i Dalsland 1508— 09, vilket han blivit genom sina goda förbindelser med riksföreståndaren Svante Nilsson. Han var gift med en syster till den ovannämnde Nils Broms hustru, som till henne o hennes barn testamenterade Hedensö i Näshulta o Örboholm i Västerljung, båda Söd. Familjen sökte senare flera gånger förgäves med Gustav I:s hjälp hävda arvsanspråk på gods i det då norska Bohuslän efter bl a K:s hustrus bror Nils Ragvaldsson (yngre Välingeätten), känd som svenskarnas bohuslänske bundsförvant mot konung Hans. K:s son Jakob K (f 1531 el 32) på Hedensö återuppförde 1526 på Gustav I:s order slottet Karlsborg i Bohuslän, där han var hövitsman till 1530. Som förläning innehade han Sundals hd i Dalsland 1527— 30, o 1531 fick han Valle hd i Västergötland. Döttrar till Jakob K i hans äktenskap med Anna Clemetsdr (Hogenskild), som var systerdtr till riksrådet Åke Hansson (Tott), gifte sig med riksråden Bengt Gylta (bd 17) o Klas Kristersson (Horn; bd 19). Anna Clemetsdr blev i sitt senare gifte mor till Hogenskild Bielke (bd 4).
Jakob K:s bror Nils K (f 1561 el 62) till Örboholm, vilken liksom han deltog i Västerås riksdag 1527, satt i domstolarna över västgötaherrarna 1529, över Måns Nilsson på Aspeboda 1534 o över myntmästaren Anders Hansson 1536. Han deltog 1535 i det sv fälttåget i Skåne o blev detta eller föregående år riksråd. 1542 var K ett av de riksråd som i Linköping representerade konung Gustav vid stilleståndsöverenskommelsen med Nils Dacke, o då stilleståndet upphörde, blev han en av befälhavarna för konungens trupper mot denne 1543. 1559 användes han tillsammans med bl a Henrik Klasson (Horn; bd 19) vid rågångsförrättningen mellan Finland o Ryssland. 1561 sändes K i spetsen för en beskickning (jfr bd 15, s 120 f) till Moskva. Därifrån hänvisades den till Novgorod, där s å ett tjugoårigt stilleståndsfördrag slöts. I äktenskap med en syster till marsken Lars Siggesson (Sparre) var K far till Nils K (d 1565 el 66), som gifte in sig i det finländska frälset o skrev sig (SRA) till Gästerby i Kimito, Åbo o Björneborgs län. Han blev riddare vid Erik XIV:s kröning 1561 o var 1562 (Annerstedt) o 1563 (Hausen) en av de sv befälhavarna i Estland, där han ännu 1564 fick en förläning (Lokalf). 1565 var K ståthållare i Sthlm. Släkten utdog på svärdssidan med hans minderårige son Nils K (d i början av 1570-talet) o på spinnsidan i början av 1600-talet med en av hans systrar. [2]
- Ja, ukjent dato
