Torp, , Fränsta, Västernorrlands län, Sweden [1, 2]
kyrkoherde
Martinus Laurentii (1563-1610), var 1563 kyrkoherde i Torp. I anledning av det samma år utbrutna kriget mot Danmark-Norge rapporterar fogden Mats Michelsson i brev 1563 till kung Eriks beryktade prokurator, Göran Persson, att han tagit del av den skrivelse, som kyrkoprästen i Torp, Mårten Larsson, utfärdat till sina grannar, innehållande de underrättelser denne erhållit av prästerna i Jämtland om, att 2000 jutar och ändå flere nalkades i avsikt att bränna och härja. Själv blev kyrkoherden så svårt betungad med inkvarteringar, då de svenska trupperna drogo upp till Jämtland, att den kunglige krigsöversten Claudius Gallus fann sig föranlåten att befria honom från den gärd till krigsfolkets behov, han liksom andra präster bort utgöra, belöpande sig i fetalier till 10 pund 1 fjerd. (brev dat. Torp 5 febr. 1564). Jämte övriga Medelpadspastorer avgav herr Martinus i Torp trohetsförsäkran åt kung Johan III på Landstinget i Njurunda 3 nov. 1568. Genom kgl. brev 6 apr. 1569 erhöll herr Mårten ½ pundläst spanmål (6 pd) i vederlag för en socken, som han mist (Haverö) och är lagd under Hoodall prästegäll i Hälsingland. Till Älfsborgs lösen 1571 utgav han 40 mk 6 öre, utgörande 1/10 af värdet på hans lösegendom, som angavs vara: silver 60 lod, koppar 2 pund, kor 10, får 9, svin 5, ungnöt 4, getter 3, bock 1, 1 häst för 10 mark, 1 sto för 4 mark. I brev 1572 till kgl. kamreraren Peder Håkansson, vilken kyrkoherden kallar sin skolebroder, omtalar han, att under hans antecessors tid avgick Haffre från Torps pastorat. Själv hade han beflitat sig att få det under Torp igen, men som kung Erik ej ville rygga sin salig faders brev, förunte han honom en halvpundläst. Ej längesedan hade detta vederlag blivit återkallat, och nu beder han, att Peder Håkansson må förfordra hans ärende att återfå detta vederlag, eftersom han under krigsoroligheterna haft stor gästning af konungens krigsfolk, såsom herr Hans Kyle, Jesper Larsson, Johan Siggesson, herr Knut Soop och Mats Torne, Claudius Gallus m. fl. För besväret ville han skänka brevmottagaren ett gott björnskinn. (Orig. i Medelpads handl. 1585 KA.) Genom kung Johans brev 4 mars 1585 återfick kyrkoherden vederlagsspanmålen, vilken då liksom förut skulle utgå med 6 pd. Han underskrev 16 febr 1577 liturgiens antagande, 1593 Upsala mötes beslut, prästerskapets försäkran 19 febr 1594 och riksdagsbeslutet i Upsala 23 februari samma år samt Söderköpings riksdagsbeslut 22 okt. 1595. Torde ha dött 1610, ty följande års tiondelängd är bevittnad av efterträdaren. Kyrkoherden var ägare till flera hemman och Medelpads dombok för år 1618 meddelar åtskilligt om arvskiftet mellan barnen. (Härnösands stifts herdaminne)
Martinus Laurenti var son till Lars, Mårtensson, bonde i Gästa 3, Njurunda (Y) 1535, 1543 och 1580, nämndeman 1560-73. Lars var en formögen bonde i Gästa i Njurunda, Medelpad. (Skanke ätten:39, Robelin)
Kal 1525 - 1610 (85 år)
