| # |
Notater |
Linket til |
| 4051 |
Han arbetade där i perioder, i bland högg han i skogen på heltid. | Axelsson, Axel Ingemar (I83)
|
| 4052 |
Han avled av håll och styng efter 3 dagars sjukdom. Levat med stora fel, dock visat bättring på ålderdomen. | Olofsson Grytt, Olof (I14533)
|
| 4053 |
Han avløste Laurits Nilsen. | Rasmussen Oderup, Clemet (I6725)
|
| 4054 |
Han avverget Harald Hardrådes invasjonsforsøk i slaget ved Stanford Bridge, hvor norskekongen falt, men tapte overfor Vilhelm Erobrerens invasjon ved Hastings, hvor han selv falt. | Godwinson, Harald II (I7941)
|
| 4055 |
Han ble bisatt i Bergen i 1264. | Håkonsson, Håkon IV den gamle (I7907)
|
| 4056 |
Han ble kalt "Brattebøkongen". Han eide 19 gårder, hadde 30 naut, 2 hester og en saueflokk, drev skips- og jektebyggeri og drev trelasthandel. | Lauritsson, Børge (I3981)
|
| 4057 |
Han bodde fra 1857 som änkling hos sin dotter Sophia Magdalena. | Persson, Jan (I7176)
|
| 4058 |
Han bodde hjemme hos sine foreldre til han var 12 år gammel. Han ble så sendt på 4 års regne- og skriveskole i Viborg. Deretter kom han i tjeneste hos Henrik Gyldenstjerne på Vitskøl Kloster. Senere ble han sendt til Lübeck hvor han gikk 3 år på regne- og skriveskole. Han flyttet så til Rostock der han var i tjeneste hos borger Henrik Gyseeber. Han jobbet der i 5 år. Han var først lagmann i Trondheim. Den 11. september 1609 ble han utnevnt til lagmann i Trondheim og Jemtland.8 I 1599 ble han nesten drept av bøndene på grunn av misnøye med den nye ledingstakst. Ved hans kones død i 1622 kalles han en gammel og skrøpelig mann. Han søker nå avskjed som lagmann i en alder av 87 år. | Pedersen, Jakob (I40324)
|
| 4059 |
Han bor 1920 på Lidetorps fattiggård, änkling och understödstagare. | Jansson, Karl (I11985)
|
| 4060 |
Han bor då fortfarande kvar hemma hos fadern och hans hustru. | Jonsson, Johan Erik (I22309)
|
| 4061 |
Han bykslet gården 1828 og gjestgiverbevilling fikk han 4. juli 1834. | Gamst Figenschou, Knud (I6925)
|
| 4062 |
Han byter namn till Wicklund någon gång före 1906 | Wicklund, Komminister Anders Fredrik (I63620)
|
| 4063 |
Han dog genom fall från hästen vid en blotfest omkring 575 och därefter höglades han i Uppsala. | Adils (I8036)
|
| 4064 |
Han efterföljde Olof Persson i Klippa, Olof Svensson i Klippa övertog efter honom. Till vardags var han bonde sammastädes. | Björsson, Johan (I10853)
|
| 4065 |
Han er omtalt flere ganger i tida 1279 - 1305. Var riksråd og ridder og en av stormennene i riket. P.A. Munch mener at Jon antagelig er sønn av Ragnvald Urka som var med kong Haakon på Skottlands-ferden i 1263. Munch nevner han også som lendemann. Han var gjaldker i Bergen (Gjaldkeren var kongens høyeste embedsmann i byen). Han holdt orden der, arrangerte retterganger og krevde inn kongens inntekter. I 1295 møtte han på Hindsgavl kongsgård i Danmark og var med og undertegnet våpentilstanden mellom Norge og Danmark. Året etter stadfestet han sammen med kong Eirik et forlik mellom erkebispen i Nidaros og hans domkapital. I 1227 var han med ved flere store saker i Trøndelag, og i 1305 vitnet han om dronning Eufemias medgift. Litt om Smør-ætten: Smør-ætten var norsk høyadelsætt fra middelalderen. Ætten eide mye jordegods, særlig på vestlandet. I ætten var det flere riddere, riksråd og fremstående menn. Det ser ut som om ætten døde ut på mannssiden på slutten av 1400-tallet med riksforstander Jon Svaleson Smør, men fortsatte på kvinnesiden blant annet i ætten Rømer. | Ragnvaldsen Smør, Jon (I7042)
|
| 4066 |
Han er oppført som bruker. | Jonsen, Nils (I2195)
|
| 4067 |
Han er oppført som inderst. | Petterssen, Ingvart Kristian (I1513)
|
| 4068 |
Han er oppført som udøpt guttebarn. | Olsen, Lars (I403)
|
| 4069 |
Han er stamfaderen til den yngre Giskeslægt og til den senere Synnesslægt gennem datteren Elin og datterdatteren Gudrun Torsteinsdatter gift med Bård Jonson Synes 1360-1429. Anføres at være 63 år gl. ved sin død. Er derfor måske født 1292. Erling adelmand. Sad på Giske. Drotsæde 1323-1333. Dip. Norv. Bind I, Bergen 1324: 5 agtværdige personer fastsætter for Erling, Kongens Drotsete, han odelsgård i Stofrem i Stofrem Sogn, som han udløse efter andre. Købesummen skulle gå til Barfodsbrødrene i Bergen. Tildømtes Stodrheim i Eids Skipredide. Kanikerne i Bergen kvitterer for 25 brendt = 8,350 kg ægte sølv, for Stofrem gård. Kirken fulgte med. Han dømtes til betaling af 25 brendt. I februar 1323 blev der holdt hird- og bispemøde i Oslo, hvor Erling enstemmigt valgtes til drottsete og skulle styre det norske rige for den mindreårige konge, Kong Magnus Eirikson. Han var drottset til 1332, hvor kongen overtog. Erling havde kongens selg til sin disposition og kunne sammen med rådet bruge seglet. Erling regnedes for samvittighedsfuld og forstandig. Erling købte af Kolbein Toreson en del af Godøy i 1351. Erling var Norges rigste mand og fik via sit ægteskab jordbesiddelser i Viken og Orknøyerne. 1344: 8 mænd kundgør, at Erling køber øen Humlen i Borgund af Ogmund Eirikson med at han og søsteren skulle have kår deres livstid samt deres søn til det 16. år. Der var i disse år grænsestridigheder i Nordnorge - Finmark - og i 1323 overfaldt og afbrændte russerne Erlings slægtsgård i Hålogaland. Erling var i Svitjord - Rusland - i flere år for at ordne disse grænsestridigheder. Grænseaftalen blev undertegnet i Novogorod og Erling fik senere meget ros for dette af den norske konge. Erlings mærke er 2 korslagte bjælker med hver en hage i bunden. | Vidkunson, Erling Giske (I7895)
|
| 4070 |
Han er vistnok den første nordmann som har bodd i Kjosen. Flyttet derfra til Bakkeby. | Christensen, Peder (I4184)
|
| 4071 |
Han fikk skjøte på eiendommen, matr. nr. 21, i 1787 og var den første sjøleier av eiendommen. | Torbensen Gamst, Søren (I6595)
|
| 4072 |
Han finnes ikke med i dödboken som startar 1695. | Ingemarsson, Olof (I9984)
|
| 4073 |
Han från Mo och hon från Billinge. | Familie: Jan Jansson / Stina Jansdotter (F7101)
|
| 4074 |
Han från Runnebol, hon från Norra Boda. | Familie: Jan Magnus Eriksson / Anna Kajsa Eliasdotter (F2314)
|
| 4075 |
Han fulgte faren til England i 1066, og styrte Norge sm.m. broren Magnus til dennes død i 1069. Hans regjeringstid er preget av fred og fremgang. Grunnla Bergen. | Kyrre, Olav III (I8099)
|
| 4076 |
Han førte slektsvåpenet 3 halvmåner over en bjelke. | Krag Jakobsson, Simon (I7955)
|
| 4077 |
Han grunnla handelsstedet. I seks generasjoner satt Figenschauer her inntil stedet ble avviklet ca 1930.
Fra manntallet 1702:
En velbeholden mand: hafr Handel og Credit fra Bergen som og holder Böggdefahr til Landetz tieneste. | Eliasen Figenschou, Jeremias (I234)
|
| 4078 |
Han hadde ikke hørts av i perioden 1851-55. | Jansson, Olof (I7129)
|
| 4079 |
Han hadde vært prest, men hadde begått en forseelse og ble forvist hit nord.
| Hansen Gram, Peder (I431)
|
| 4080 |
Han hade en årslønn på 11.000 kronor i begynnelsen som nattförman. Han började vid järnverket 28. aug 1923, innan han blev nattförman arbetade han som valsverksarbetare och avsynare. | Hahne, Per Arvid* (I9)
|
| 4081 |
Han hade fört en stilla och anständig vandel uti 45 år 9 månader och 4 dagar. | Andersson, Nils (I13247)
|
| 4082 |
Han hade tidigare varit i Nordamerika, både 1883 och -84. | Olofsson, Johan August (I25384)
|
| 4083 |
Han holdt ligpreken over Sidsel Arild 25 aar. | Arild, Sidsel (I7288)
|
| 4084 |
Han kom att överta fädernegården och var också bosatt där under alla år, förutom åren 1971-73 då han bodde i Säffle. Under några år tillhörde han Föreningsbankens styrelse i Säffle. Han tillhörde sedan ungdomen Kila missionsförsamling, och hade där ett flertal
engagemang, bl. a. som kassör från 1988, styrelseledamot, söndagsskollärare, ungdomsledare. Han var från 1987 kassör i Kommittén för Nysätersmötet. | Ivarsson, Karl Arnold Sigvard (I14082)
|
| 4085 |
Han kom dit från Råbäck. | Olsson, Jonas (I14346)
|
| 4086 |
Han kom med skipet S S Audny. | Henriksen, Egil Johannes (I373)
|
| 4087 |
Han kom til Norge omkring 1660 og ble da beskikket til tollforvalter over Nordmøre og Romsdal tollsteder. Han er nevnt som toller i Fosna i perioden 1662-1680. Før han kom til Norge var han Rittmester i Hertugen av Sachsen's tjeneste. | von Mühlenport, Diedrich (I1851)
|
| 4088 |
Han ligger begravet nord for kirken. På hans gravsten fantes følgende innskrift: " Her ligger begrafven erlig, vis och völforstandige mand Jacob Persøn, fordum lagmand i Trondhiem, som døde anno 1633, med sin kiere hustrue Margrete Peters Dotter, som døde anno 1622, den 12. desember. Hendes ølder 66 are". Denne stenen skal fortsatt være oppbevart i Domkirken. | Pedersen, Jakob (I40324)
|
| 4089 |
Han overtok bykselen til Jøvik etter sin svigerfar som forbeholdt seg 18 merkelag (kår) for sin og hustruens levetid. Brose Krag fikk gjestebevilling den 8. juni 1781. | Brose Krag, Jørgen (I1277)
|
| 4090 |
Han räknas som en av Sveriges mest betydelsefulla akvarellmålare. Han är känd för sina akvareller av idylliskt familjeliv. | Larsson, Carl Olof (I73324)
|
| 4091 |
Han ska ha varit över 220 cm lång, haft skostorlek 62 och vägt minst 160 kg. Han ska ha ådragit sig en svår ryggskada när han räddade livet på sju män från en fallande bergvägg i gruvan. Han ska då ha hållit emot denna vägg med sin egen rygg. Efter denna olycka var han "enbart" 213 cm lång.
Vid ett tillfälle klagade hamnchefen i Oxelösund och sa att man skickade för stora malmblock från Grängesberg. Han hänvisade till att det skulle vara handlastad malm. Grängesbergsbolaget svarade att hade man lastat malmen för hand i Grängesberg så skulle man också kunna lossa den för hand. Och så skickade man ner Ställbergsjätten till Oxelösund och där lastade han av de bergblock som han själv lastat på tågsättet i Grängesberg. Efter det besöket kom det inga flera klagomål. | Andersson, Anders Gustaf (I76592)
|
| 4092 |
Han skaffet seg en ny jekt i 1783, men så er ikke hans navn seinere nevnt. | Jørgensen, Andor (I9812)
|
| 4093 |
Han skildres som en fredsommelig mann som best likte å stelle på gården. Derfor fikk ha navnet Syr, dvs. so eller purke. Forøvrig var han forstandig, sindig og måteholden. Han hjalp sin stesønn Olav den Hellige til å vinne overherredømmet etter slaget ved Nesjar. | Syr Halvdansson, Sigurd (I8090)
|
| 4094 |
Han synes själv ha kallat sig blott Sveno Andreæ och nämnes ibland med tillägget Nericius, medan barnen antog namnet Wibelius efter den närkesocken, varifrån fadern var kommen. (Detta namn har blivit namnkunnit genom hans bror Lars Andersson i Bulltorp, Viby sn sonsons sonson Olof Wibelius, landshövding i Savolax, Finland, och sedermera i Värmlands län, förevigad i Johan Ludvig Runebergs dikt Landshövdingen i Fänrik Ståls sägner). Sveno Andreæ bodde under sin komministertid i Brårud, Sunne sn enligt ett vittnes berättelse inför Frykdals häradsrätt 1689 21/2. Enligt detta hade S. A. på sin tid berättat, att han vid ett tillfälle blivit "hårt tilltalt" av kyrkoherde Sveno Camænius i Sunne, emedan han vid timmerhugge skulle ha överskridit delet mellan Brårud och Sunne prästgård. Gift 1:o med N.N. Hon var död före makens utnämning till kyrkoherde i Brunskog, och torde ha varit från Viby (T), Örebro län, ty hon hade arvjord i Via gård, Viby (T). Denna, kallad barnens mödernejord, hade S. A. 1652 sålt till en bror och brorson. Gift 2:o 1643. | Andreæ Wibelius, Sveno (I13682)
|
| 4095 |
Han testamenterte foreldrehjemmet til sin yngste søster Eldbjørg, som brukte det til sommerbolig. | Henriksen, Olaf Malvin (I178)
|
| 4096 |
Han upptog hemmanet Tomasbråten, vid hans första hustrus död var det ett åttondels stubbehemman, som senare utvecklades till ett fjärdedels skattehemman. | Joensson, Olof (I17166)
|
| 4097 |
Han var bl.a. entrepren?r ved byggingen av Hansnes skole og Ringvass?y kirke, Hansnes, Karls?y kommune, Troms. | Robertsen, Hans Nikolai (I2280)
|
| 4098 |
Han var borgermester iTrondheim. Han ble utnevn ca. 1540. Byen hadde den gang 2 borgermestre, og da den andre døde i 1554, ble Adrian eldste borgermester og hadde embedet til 1594 da han tok avskjed for "alders og skrøbelighets skyld." Borgermester Adrian hadde flere eiendommer i Trondheim og eide dessuten et par landsgårder. Under syvårskrigen støttet han svenskene da de i 1564 inntok Steinviksholmen og underla seg Trøndelag. Han var en god venn av den svenske kommandanten, Claude Collart. De sies at han sendte han vin i gave under beleiringen av Steinviksholmen. Årsaken til at han støttet svenskene ser ut til å være kun økonomiske. Han hadde store fordeler av sitt vennskap med Claude. Han mottok bl.a. mye verdisaker som var beslaglagt fra rikfolk som var motstandere.
Da Erik Munk igjen fordrev svenskene, forstod Adrian å manøvrere slik at han fikk beholde ikke bare livet, men også sine eiendommer og sin stilling. I 1567 var han Trondheims største skipsreder med bl.a. to skip som han seilte på Finnmarken med. Han hadde hus på Brattøra (eller nedre allmenning). Ved Skansen hadde han en stor tomt med stall. Denne ble kaldt Adriansløkken. Navnet har sendere endrets seg til Arildsløkken. Tradisjonen forteller at Adrian var borgermester og rådmann i Trondheim i tilsammen 70 år. Han skal ha etterlatt seg 18 sønner og 6 dødtre og levde til han var 120 år. | Rochertsøn Falkner, Adrian (I40331)
|
| 4099 |
Han var brukare av halva hemmanet, den andra halvan var det Karl Johansson Mellgren (f 18 apr 1844 i Säverud) som var brukare av. | Larsson, Lars Peter (I11777)
|
| 4100 |
Han var da kirketjenere i Karlsøy. | Hansen Horsens, Hans (I1119)
|
