| # |
Notater |
Linket til |
| 2301 |
Enken Kirstine Andersdatter levde fortsatt i 1593 (alt fritt etter Henning
Sollied) Han er en av de faste gjengangerne i Absalon Pederssøns beskrivelse
og nevnes også i Jens lesemesters dagbok. | Andersdatter, Kirstine (I7954)
|
| 2302 |
Enken Marit Olsdatter gl: 66 aar fra Rørnes. | Olsdatter, Marit (I44541)
|
| 2303 |
Enken overvar skiftet etter Endre. | Andersdatter, Karen (I245)
|
| 2304 |
Enkian, hüstrün Böret Mattesdotter från Törestorpet, hennes ålder beräknades till 70 år. | Mattesdotter, Böret (I13392)
|
| 2305 |
Enlig Jordaboken 1634 skattläggs Holmsjön på Marcus Månsson 1629. med ¼-dels hemman.
Det betyder att de troligen bosatte sig där omkring 1620.
I Mantalslängden (ML) fanns där även brodern Lars Månsson, som enl.Roteringslängden 1640 skrivs ut som knekt och två år senare finns där änkan h. Britta.
Från början i ML skrivs familjen omväxlande på Holmsjön och Kölsjön, men från 1646 kallas platsen för Rosendal.
Marcus Månsson var gift 2 gånger.
Den första hustrun namn var Marit och hon dör troligen före 1659. Han verkar sedan vara änkling ett par år men har enl.Mantalslängden 1663 en ny hustru, Karin.
I familjen finns enl. ML och HFL. barnen Erik, Marcus, Margareta, Elisabet, Henrik, Matts, Maria, Marit och Kerstin.
Dottern Elisabet Marcusdotter gifter sig med Nils Nilsson (1617-21/3 1703) och han finns nämnd i ML som måg i Rosendalsfamiljen från 1661. Dessa är då troligen gifta något eller några år tidigare troligen 1658 då sonen Matts är född.enl.dödbok 1718 för Ramsberg.
Nils Nilsson bor kvar på Norra Rosendal med sin familj. De får tillsammans barnen Matts, Marcus, Henrik, Erik Anna och Margareta. Där finns även Bertil Nilsson, troligen en bror till Nils. Mellan åren 1678-1685 står hustrun Elisabet som skatteansvarig för torpet då sonen Matts Nils o.h.h. Lisbet tar över.
Matts Nilsson gift omkr. 1678 Lisbet Olsdotter1660-1744, f.i Nybygget, Ljusnarsberg, Bosatt i Rosendal.
Marcus Nilsson 1662-23/5 1709 gift 1690 09 h.Elisabet Andersd. fr.Ljusnarsb Bosatt i Rosendal omgift 1703-10-04. Elisab.Ersd.fr.Lönnmora1662-1703
s.Henrik Nils 1658-1744 gift 1689 00 m.Elisab.Larsd.Snesnarn, Flyttat
d.Margareta Nilsd. gift 1698 11 26 m.Johan Pers.Kloten, Nya Kopparb. Flyttat
De andra barnen vet jag inte var de tagit vägen.
Källa: Ramsbergsbyalängder sammanställt av Gunilla Didriksson | Månsson, Markus (I53649)
|
| 2306 |
Enligt "Fra Svaneke på Bornholm til Lattervika" er Nelle datter-datter til Catarina Jeremiasdatter Figenschou. | With, Nille Christiana (I2376)
|
| 2307 |
Enligt attest från Ölme 7/4 1869. | Nilsdotter, Johanna Gustava (I28771)
|
| 2308 |
Enligt boskapslängd 1626 hade han 5 tunnor utsäde, 1 häst, 1 sto, 3 oxar, 14 kor, 6 stutar, 6 kvigor, 6 får och 5 unga får. Sexman, undertecknar dokumentet med sitt bomärke. Om hans barn se Karlskoga dombok 27 nov 1654.
Häradsrätten
22 juni 1640
Än klagade Nils i Gälleråsen att Joen i Kölebråten, Lars i Löfbacken, Arvid i Herrenäs och Joen i Alkvettern hade tagit en lo utur hans giller i skogen och hemligen sålt honom bort. Vartill de icke neka kunde. Dämdes fördenskull att de giva åter skog- och gilleregandedom det de där fingo eller värdet som de därför uppburit hava nämligen 11 1/2 Rd. | Jonsson, Nils (I9966)
|
| 2309 |
Enligt de isländska historieskrivarna heter han Toste, kallad Skoglar-Toste, och var en mäktig svensk storman, dock utan hövdinganamn. Han skall alltså inte ha tillhört den främsta aristokratin. (Källa: Populär Historia nr 6, 1996).
Skoglar-Toste eller «i»Sköguls-Toste«/i» var, enligt de isländska sagorna , en svensk storman under 900-talet. Skögul betyder "kamp", "strid". Han ska ha varit far till jarlen Ulf Tostesson och Sigrid Storråda , enligt uppgift drottning av Sverige. Kan vara identisk med den Toste som ledde ett vikingatåg till England omkring år 970, där de tog Danagäld , och är omnämnd på Orkestastenen (U 344):
«b»in ulfr hafiR onklati ' þru kialtakat þit uas fursta þis tusti ka - t ' þa - - - - þurktil ' þa kalt knutr«/b»
Uttytt: "Men Ulf har i England tagit tre gälder. Den första, som Toste gäldade. Sedan gäldade Torkel. Sedan gäldade Knut ". | Skoglar-Toste (I7935)
|
| 2310 |
Enligt den ryska Nestorskrönikan begav sig representanter för de olika stammarna över havet till en varjagstam som kallades Rusþ och sade till dem: 'Vårt land är stort och fruktbart, men där saknas ordning. Kom och regera över oss !'. Det bestämdes att tre bröder från ruserna skulle komma med sin följen. Den äldste av dem, Rurik, slog sig först ned i staden Ladoga och senare i Novgorod. Ruriks två bröder dog redan efter några år, och Rurik tog över deras områden. Från Novgorod kom han därmed att härska över stora delar av nordvästra Ryssland. Rurik byggde enligt traditionen sitt fäste på en plats som heter Gorodisce 'den gamla borgen' och som ligger intill Volkhov strax söder om Novgorod. Här har man också grävt fram material från mitten av 800-talet med starka skandinaviska inslag. (Källa: Vikingar i österled, Mats G. Larsson)
Rurik (fornsvenska Rörik), enligt Nestorskrönikan en sveahövding, som i mitten av 800-talet skall ha koloniserat västra Ryssland och år 862 anlagt staden Novgorod. Rysslands härskare före 1598 räknade sina anor från Rurik. (Källa: Bra Böcker)
Rurik död 879, en troligen svensk vikingahövding, som enligt Nestorskrönikan blev det ryska rikets grundläggare och vid 800-talets mitt tillsammans med sina män, ruserna, grundade ett välde med Novgorod som centrum. m rurikid: benämning på ättling till Rurik, dvs medlem av den furstesläkt som regerade i Ryssland från 800-talet till 1598. (Källa: Norstedts Stora Focus). | Rurik av Ryssland (I7940)
|
| 2311 |
Enligt församlingsboken för Gällersta men ej återfunnen i Hallsbergs församling. | Johansson, Elis Markus (I39374)
|
| 2312 |
Enligt hfl. 1826-1830 bor hon då i Visnum. | Månsdotter, Katarina (I18071)
|
| 2313 |
Minst en nålevende eller privat person er linket til dette notatet. Detaljer ikke tilgjengelig. | Sparrok, P.G. (I48338)
|
| 2314 |
Enligt sagorna var Halvdan en vänlig man med sitt guld, men extremt omsorgsfull med sin mat; därför fick han smeknamnet Halvdan 'den milde och matsnåle'. (Källa: Tom Björnstad). | den Gjevmilde Øysteinsson, Halvdan (I7860)
|
| 2315 |
Ensamstående änka. | Persdotter, Greta (I49982)
|
| 2316 |
Ensamstående. | Hjerpe, Olga Kristina (I24773)
|
| 2317 |
enögd
Pliktat 1839 för fylleri. | Olsson, Sven (I11529)
|
| 2318 |
epilepsi | Moberg, Karl Harald (I19569)
|
| 2319 |
epilepsi | Kareliusen, Julia Brita Kristina (I24258)
|
| 2320 |
epilepsi | Bengtsson, Bernt Gunnar (I46597)
|
| 2321 |
epileptisk | Johansdotter, Kristina Johanna (I16016)
|
| 2322 |
Er der oppført med navnet Ane Helena. | Andreasdatter, Malena (I1507)
|
| 2323 |
erhöll en stöt och föll mot vägen eller annat låst föremål | Lundgren, Anders Valfrid (I24381)
|
| 2324 |
Erik Bertil föds som oäkta barn, hans far erkänner faderskapet men gifter sig inte med Edla. Bjurtjärn AIIa:1 (1901-1909) Bild 310 / sid 298
Erik och Märta får inga barn. | Wahlström, Erik Bertil (I63436)
|
| 2325 |
Erik dog sotdöden och Olof var då 15 år. Han dog sotdöden i Uppsala, efter en sjukdom, 10 vintrar efter Styrbjörns fall. | Segersäll Björnsson, Erik (I49741)
|
| 2326 |
Erik Lorch var i tillegg poståpner på Berg Postgaard (Svensby) til sin død 1781 og blei etterfulgt av sønnen Elias F. Berg inntil 1806 da poståpneriet der blei nedlagt. | Lorch Johansen, Erik (I230)
|
| 2327 |
Erik Persson i Sundsbacken uppvisade på tinget 1696 sin fars köpebrev på hemmanet från 1661. Han är son till den Per Jonsson som då köpte gården av Mårten Jeppesson. | Persson, Erik (I34751)
|
| 2328 |
Erik var rusthållare, sexman 1727 och nämndeman 1759, (Dmb). 1726 redogjordes för en tvist mellan dragon Per Gröndahl och dennes rusthållare Erik Hemmingsson i Ede, (Dmb). I rullorna för Jämtlands dragonregemente 1745-01-14 fanns dragon nr 62 Elias Eriksson Hallström 29 år; han hade tjänat i 9 och 1/4 år, var jämte; hos dragonhållaren Erik Hemmingsson i Ede. | Hemmingsson, Erik (I53268)
|
| 2329 |
Erik änkeman från Högberg. Morgongåva 10 lod silver. | Familie: Erik Jonsson / Lisa Andersdotter (F4848)
|
| 2330 |
Erik änkling i Blinäs. | Familie: Erik Eriksson / Sara Månsdotter (F24897)
|
| 2331 |
Eriks titel är fattighjon. | Familie: Erik Andersson Broman / Eva Jonsdotter (F3015)
|
| 2332 |
Erling var en mektig herse over landet fra Sognefjord til Lindesnes og var den gjeveste av alle lendermenn i Norge. Han førte et stort hus med mange menn i sin tjeneste, såvel hjemme som i hærferd.
Fra Snorre Sturlasson: Olav Trygvessons saga, avsnitt 54:
På Hordaland var det mange gjeve stormenn, som var kommet av Horda-Kåres ætt. Han hadde hatt fire sønner; den ene var Torleiv Spake, den andre Ogmund, far til Torolv Skjalg som var far til Erling på Sola; den tredje var Tord, far til Klypp herse, som drepte Sigurd Sleva Gunnhildsson; den fjerde var Olmod, far til Askjel, far til Aslak Fitjaskalle. Det var den største og gjeveste ætten på Hordaland.
Fra Snorre Sturlasson: Olav den helliges saga, avsnitt 22:
Det har alltid vært sagt at Erling var den gjeveste av alle de lendmennene som har vært i Norge. Dette er barna til Erling og Astrid: Aslak, Skjalg, Sigurd, Lodin, Tore og Ragnhild som var gift med Torberg Arnesson.
Han var med kong Olav Trygvesson på toget til Vendland.
I begynnelsen kjempet han mot Olav Haraldsson, men etter slaget ved Nesjar kom det til forsoning, hvorved Erling måtte gi avkall på endel av sine len. Det ble senere brudd mellom ham og kongen. Erling reiste da til kong Knud i England. Da han kom hjem, prøvde han å overraske kongen da denne skulle fare fra Viken til Trondheim. Men Erling var uheldig og ble selv overrasket. I en trefning ved Tungeøyene ble Erling overvunnet og måtte overgi seg. Kongen hånte ham, og han ble drept av sin frende og fiende Aslak Fitjaskalle. Dette ble senere skjebnesvangert for kongen. | Skjalgson, Erling (I8021)
|
| 2333 |
Eskil hamnar hos fosterföräldrar 1936 efter moderns död. Placering blir hos Johan Johansson Lungsund Berget, Lungsund AIIa:5 (1929-1938) Bild 2670 / sid 243 | Axelsson, Eskil Emaunel (I63731)
|
| 2334 |
Estenberg utnämndes 1716 till filosofie adjunkt vid «u»Lunds universitet «/u», blev 1719 professor i «u»grekiska «/u» där och 1727 kyrkoherde i «u»Näsums «/u» och «u»Jämshögs «/u» församlingar i «u»Lunds stift «/u». Kung «u»Karl XII «/u» utsåg honom till guvernör för sin syssling greve «u»Karl Gyllenstierna «/u», och med denne företog Estenberg 1717-18 utlandsresor, varunder han en tid var handsekreterare hos «u»Stanislaw I Leszczynski «/u». Estenberg utgav några akademiska disputationer samt skrev dikter och tal på svenska, grekiska och latin.
| Estenberg, Peter (I57126)
|
| 2335 |
Et maleri i Karlsøy kirke har følgende inskripsjon: Gud til Erre Karlsøy Kirke til Zirat Bekaastet af Hans Hansen og Rebekka Torbendtr Anno 1697. | Familie: Hans Hansen Horsens / Rebecca Torbensdatter Gamst (F384)
|
| 2336 |
Et «Siele Register over Tromsøe og Helgøe Menigheder saaledes som de befandtes at
være udi Tall d: 15. aug: 1769» viser:
«Gaardernes Nafne
Tennes:
Brukarar og koner:
Nils Haldors. - 55 [år] og H. Kirsten Larsd. - 54
Born:
Hans Nils. - 17, Elias Nils. - 9, Susanna Nilsd. - 16
....».
Nils døde i 1786:
1te Pintse-Dag: Nils Holdersen Tennes 69 aar Sot død» (død i sengen). | Haldorsen Tennæs, Nils (I9235)
|
| 2337 |
Et «Skatte Mandtal over Tromsøe og Helgøe Menigheder» fra 01.09.1767 viser:
«Matr: N: og Gaardenis Nafne:
No 59 Strømmen.
Mænd og Hu: Nafne:
Erland Kiels:
Contribuernes Antal: 1.
De fattige:
Erich Kiels: og Hu: Zubath Nilsd:
Kiel Kristophers: og Hu: Elen Kielsd: [Feilskrift for: Elen Andersdatter Kiil].
Børn og tienstefolk som ikke faar løn:
Marith Olsd:
Marith Jensd:
Contribuernes Antal: 2.
Cornelius Lars. og Hu: Inger Kiil.
Contribuernes Antal: 2.
De fattige:
Berith Jonsd:
Hans Simons: og Hu: Giertine Monsd:
Børn og tienstefolk som ikke faar løn:
Søren Peders:
Contribuernes Antal: 2».
I et «Siele Register over Tromsøe og Helgøe Menigheder saaledes som de befandtes
at være udi Tall d: 15. aug: 1769» oppgis Kiel å være 48 år og Ellen 40 år gamle:
«Gaardernes Nafne:
Strømmen
Brukarar og koner:
Erland Kiels: - 40 [år] og H: Kirsten Olsd: - 29
Born:
Kristen Ols: foster B: - 9
Brukarar og koner:
Arne Anders: - 29 og Hst. Karen Larsd. - 37
Tenarar:
Karen Andersd: - 27, Marith Olsd. Enke - 62
Brukarar og koner:
Erich Kiels: - 39 og Lisbeth Nilsd: - 40
Born:
Kiel Erichs. - 4, Nils - 2½, Frans - ½, Hendricha - 9, Elen Maria - 8, Anne - 6
Brukarar og koner:
Kiel Ols. - 75
Brukarar og koner:
Kiel Kristophers: - 48, Hst. Elen Andersd. - 40
Born:
Kristopher Kiels: - 12, Aleth - 14, Abelona - 9, Ingebor - 5
Tenarar:
Nils Peders. - 13, Helge Hans. - 18, Elen Nilsd. - 51
Brukarar og koner:
Berith Jonsd: Enke - 86
Born:
Segnel Larsd. - 30
Tenarar:
Peder Jans. - 12, Anne Jonsd. - 14, Kiel Ols. - 68
Brukarar og koner:
Ole Frans. - 40 og Hst. Anne Larsd. - 28
Born:
Johannes Ols. - 2½, Berith Olsd. - ½
Brukarar og koner:
Kornelius Lars: - 41 og Hst. Inger Margreth Kiil - 43
Born:
Peter Lorens Korneliis. - 2½, Anders Kiil - 21
Tenarar:
Hans Fridrichs. - 31, Lavina Hansd. - 30
Brukarar og koner:
Hans Simons: - 42 og Giertrue Monsd. - 44
Born:
Simon Hans. - 15, Morten - 12, Kristopher - 10, Bertinus - 8, Lars - 6, Kiel - 4,
Martha Malena - 1
Tenarar:
Søren Peders. - 26, Morten Peders. - 20, Marith Jensd. - 24».
Hans Simonsen var sønn til Simon Kielsen og Cornelius Larsen antagelig sønn til Lars
Kielsen. Simon og Lars var begge sønner til Kiel Torlufsen som vi finner på Strømmen i 1701.
Hans og Cornelius var derfor Kiels fettere. Vi finner flere av Cornelius Larsens søsken som
faddere når Elen og Kiel døper sine barn.
Kiel Xstophersen Strømmen døde i 1788, 63 år gammel.
-->> Erich Kielsen Strømmen fikk sønnen Nils i 1767.
-->> Enkemand Roald Kielsen Strømmen døde i 1804, 58 år gammel. | Christophersen Strømmen, Kjel (I6830)
|
| 2338 |
Ett av Anders barn begrovs 31 juli 1698 i Lyrestad. | Larsson, Anders (I8467)
|
| 2339 |
Ett av hans barn begrovs 21 nov 1649 i Lyrestad. | Olofsson, Måns (I8647)
|
| 2340 |
Ett barn begrovs 25 juli 1639 i Hällsås. | Hemmingsson, Olof (I8692)
|
| 2341 |
ett barn begrovs 8 feb 1680 i Lyrestad. | Tolsson, Kristman (I8568)
|
| 2342 |
Ett barn dör 15 juni 1636, benämnes pilt. | Larsson, Olof (I8517)
|
| 2343 |
Ett Olofs barn på Grönehög döpes den 18. mars 1627, | Olofsdotter, Gunilla (I8483)
|
| 2344 |
Ett år senare flyttar Alfhild tillbaka till Örebro. Överkalix AIIa:3c (1920-1929) Bild 1590 / sid 651, och blir lärare i Längbro utanför Örebro. Längbro B:3 (1916-1925) Bild 630 / sid 118 där hon bor i Karlslunds skolhus. Där bor även hennes bror som också är skollärare. Längbro AIIa:5 (1916-1925) Bild 650 / sid 56
Hon gifter om sig med Peter Hales och får barn, hon skiljer sig 1950. Söker man på hennes namn så finner man att 1952 får hon patent i England på en skridsko-kontruktion. http://worldwide.espacenet.com/publicationDetails/biblio?CC=GB&NR=675614. Dottern Brita är tydligen berömd konståkerska och är med i shower vid 14-15 års ålder.
Enligt skilsmässohandlingarna anges att Alfhild vistats en tid i Paris under 1932.
Alfhild flyttar till Stockholm den 1931-12-14 efter hemskillnaden träder i kraft. Troligen har hon i praktiken redan flyttat när flytten skrivs in. Hon bor i Högalid på Folkskolegatan 22, Högalid BI:9 (1931-1931) Bild 660 / sid 323. Hon heter då Malmroti efternamn.
Bara ett par månader efter hemkomsten begär paret hemskillnad i Örebro Häradsrätt, den träder i kraft 1931-11-12 efter den gängse medlingen som sker 1931-09-18. Skilsmässa ansöks sen ett år senare och vinner laga kraft 1932-12-12. I domen om hemskillnad döms Håkan att betala 250 kr i underhåll varje månad tills att skilsmässan träder i kraft.
1934-05-25 skrivs en flyttattest och Alfhild flyttar till Tanger i Marocko, en Hales, Brittisk Post officer nämns som plats hon flyttar till. Det är mannen hon senare gifter sig med och verkar senare bosätta sig i England med Hales. Högalid BIIb:4 (1934-1936) Bild 1160 / sid 108.
Alfhild föds i Närkes Kil 1902 och bor i klockaregården, fader dör 1914 och Alfhild och modern bor kvar, syskonen har redan flyttat.
1923-01-07 Flyttar Alfhild till Överkalix, Överkalix B:5 (1916-1942) Bild 170 / sid 26. Kil AIIa:3 (1921-1930) Bild 3100 / sid 298, Överkalix AIIa:3c (1920-1929) Bild 1590 / sid 651
Alfhild och Håkan återvänder på sommaren 1931, de flyttar in hos Enny på Sturegatan 32 i Örebro.
Alfhild bor och arbetar i Karlslund fram till 1927-02-25 då hon flyttar till Nord Amerika och till Håkan Malmrot. | Thanderz, Alfhild Viola Olivia (I63528)
|
| 2345 |
Etter at Anders døde i 1751 overtok Ahlet jektefarten en tid før Moursund kom til og overtok. | Kil, Alet Catrina (I6594)
|
| 2346 |
Etter at Hans døde, ble Kirsten sittende med bruket til 1814, da det ble overtatt av sønnen Kristen. | Familie: Hans Nilsen Tennæs / Kirsten Nilsdatter (F129)
|
| 2347 |
Etter at hun under forferderlige pinsler i 1 1/2 år hadde båret på et ufødt foster. | Johannesdatter, Karen Sylvia (I3746)
|
| 2348 |
Etter at Olgas mann ble myrdet i 945, førte hun i 10 år Russlands regjering for sin umyndig sønn Svjatoslav. Deretter dro hun til Konstantinopel og lot seg døpe i 957. I dåpen fikk hun navnet Helena. Hun var den første russiske fyrstinne som ble en kristen. Den greske kirken, men ikke den romerske, gjorde henne til helgen. Hennes dag er 11. juli. | den Hellige, Olga (I7939)
|
| 2349 |
etter et overfall | Gressmyr, Kåre (I5382)
|
| 2350 |
Etter hans død flyttet enken tilbake til hjemstedet. | Familie: Amund Knudsen / Andrea Jakobsdatter (F1116)
|
