Barn:
1. Elen Knutsdatter Strøm , f. 24 Feb 1866, Nesset, Møre og Romsdal
2. Johanna Knutsdatter Strøm , f. 24 Jun 1869,
3. Johan Anneus Knutsen Strøm , f. 26 Mar 1872, Øvre Sageidet, Straum, Hitra , d. 24 Nov 1925, Fillan, Hitra (Alder 53 år)
4. Karl Knutsen Strøm , f. 1875, Øvre Sageidet, Straum, Hitra
5. Berntine Marie Knutsdatter Strøm , f. 11 Sep 1878, d. 14 Jun 1953, Melandsjø, Hitra (Alder 74 år)
6. Hanna Sofie Knutsdatter Strøm , f. 15 Nov 1883, Straum, Hitra , d. 25 Jan 1895, Straum, Hitra (Alder 11 år)
7. Marie Knutsdatter Sageidet , f. 7 Nov 1885, Øvre Sageidet, Straum, Hitra , d. 20 Jul 1970, Nygård, Hestnes, Hitra (Alder 84 år) «i»
«/i»
Barn:
Ersson,. Född 1665 i Hällsjön, Grangärde (W). Död 1665 i Hällsjön, Grangärde (W).
Ersdotter, Sara. Född 1666-12-13 i Hällsjön, Grangärde (W). Död 1707 i Grangärde (W).
Ersson, Per. Född 1669 i Hällsjön, Grangärde (W).
Ersson, Erik. Född 1670-12-14 i Hällsjön, Grangärde (W). Död 1755-10-15 i Hällsjön, Grangärde (W).
Ersdotter, Elisabet. Född 1673-10-13 i Hällsjön, Grangärde (W).
Ersson, Frans. Född 1676-01-27 i Hällsjön, Grangärde (W).
Ersson, Samuel. Född 1678-10-21 i Hällsjön, Grangärde (W).
Ersson, Peder. Född 1681-03-20 i Hällsjön, Grangärde (W). Död 1688-05-08 i Hällsjön, Grangärde (W).
, dödfödd son. Född 1683-04-28 i Hällsjön, Grangärde (W). Död 1683-04-28 i Hällsjön, Grangärde (W).
Barn:
Henrik Johansson, döpt 1663-02-04
Erik Johansson Liten, född (döpt 1666-03-25) i Starbo,
Norrbärke sn (Dala).
Säters rr och mag AIA:7 24 mars 1703 f 37r broder: Henrik
Johansson.
Johan Johansson, född (döpt 1672-04-08) i Starbo,
Norrbärke sn (Dala).
Abraham Johansson, född (döpt 1676-01-01) i Starbo,
Norrbärke sn (Dala).
Samuel Johansson, född (döpt 1678-06-09) i Starbo,
Norrbärke sn (Dala).
Nils Johansson, född (döpt 1683) i Starbo, Norrbärke sn (Dala).
Anders Johansson, född (döpt 1688-01-22) i Starbo,
Norrbärke sn (Dala).
Barn:
Valborg Pehrsdotter Född ca 1631 i Nitten
Malin Pehrsdotter Född 1633-02-03 i Nitten Gift med Erich Mårtensson
Barbro Pehrsdotter Född 1634 i Nitten, Ogift piga Död 1697-01-03
Lars Pehrsson Född 1635-05-31 i Nitten Död som barn
Lars Pehrsson Född 1637-11-01 i Nitten Till Hjärpberget
Knut Pehrsson Född 1643 i Nitten Till Läffallet
Kerstin Pehrsdotter Född 1645-02-19 i Nitten Gift med Knut Hindersson i Tuna Hästberg.
Brita Pehrsdotter 1647-03-05 i Nitten Gift med Nils Pehrsson från Hällefors.
Karin Pehrsdotter Född 1649-11-08 i Nitten Död 1677-04-08
Pehr Pehrsson Född 1651-01-10 i Nitten Till Rifallet
Barn:
Wellamsson, Frans. Född 1632-12-.. i Norrbärke (W). Död 1680-04-30 i Hällsjön, Grangärde (W).
Wellamsson, Mårten. Född 163.. Död 1694 i Norrbärke (W).
Wellamsson, Erik. Född 1638-01-03 i V Silvberg, Norrbärke (W).
Wellamsdotter, Brita. Född 1642-03-.. i Hällsjön, Grangärde (W). Död 1708-05-.. i Hällsjön, Grangärde (W).
Wellamsson, Abraham. Född 1645-04-20 i Hällsjön, Grangärde (W). Död 1717-01-29 i Hällsjön, Grangärde (W).
Wellamsson, Wellam. Född 1649-08-10 i Hällsjön, Grangärde (W). Död i Hällsjön, Grangärde (W).
Barn:
«tab» Mari Nilsdtr 1804-, født på Lyse. Mari ble 1825 gm. Peder Hansen 1806-, sønn av Hans Pedersen fra Burudhaugen i Lommedalen i Vestre Bærum. De bodde de 10-11 første årene som inderster, senere husmannsfolk, på «b»Burudhaugen«/b», før de senest fra 1837 kom til «b»Aamodt nordre«/b», også det i «b»Lommedalen i Vestre Bærum«/b». På Aamodt nordre var de til minst 1875. De fikk minst 7 barn og har mye etterslekt;
«tab»Hans Pedersen 1825-, født på Burud-eie i Lommedalen. Bodde 1835 på Burudhaugen i Lommedalen. Hans var 1850 hos foreldrene på Aamodt da han ble far til en gutt født utenfor ekteskap. Barnemoren var Johanne Knudsdtr c.1818 fra Bjerk[e]-eie i Lommedalen [Johanne er muligens identisk med den Johanne Knudsdtr som ble født utenfor ekteskap i 1815 av Kari Nilsdtr Grorud-eie i Lommedalen, og som oppga Knud Jakobsen Skollerud i Lommedalen som barnefar. Knud Jacobsen er iallfall oppgitt som forlover/far? ved vielsen året etter]. Hans og Johanne giftet seg nemlig i romjulen 1851 i Tanum kirke. De fikk iallfall 2 barn til (i 1852 og 1855) og bodde da først på Trulsrud-eie og deretter på Skollerud-eie i Lommedalen, nærmere bestemt Kullebund u/Skollerud (1865). I 1875 var familien på Engen u/Aamodt i Lommedalen der Hans arbeidet som "Leilænding Dagarbeid. B. J. V.", altså med dagarbeid på Bærum Jernverk
«tab»Lars Pedersen 1828-, født på Burud-eie i Lommedalen. Bodde 1835 på Burudhaugen i Lommedalen. Lars var hos foreldrene på Aamodt i 1865 og også i 1868 da han ble gm. Haagine [Haakine] Pedersdtr 1839-, datter av Peder Larsen fra Guriby-eie i Lommedalen. De overtok etterhvert som leilendinger på Aamodt etter hans foreldre og fikk minst 6 barn, hvorav flere ble gift.
«tab»Ole Pedersen 1831-, født på Burud-eie i Lommedalen. Bodde 1835 på Burudhaugen i Lommedalen. Ole var fortsatt hos foreldrene (nå på Aamodt) da han som 29-åring i 1860 ble gm. sin kusine Barbro Kristoffersdtr 1833- som da bodde på Østern. Barbro var datter av farens bror Kristoffer Hansen. Ole og Barbro ble værende på Østern (Østern-eie) der Ole arbeidet som husmann og stallkar. De fikk minst 3 barn
«tab»Andreas Pedersen 1834-, født på Burud-eie i Lommedalen. Bodde 1835 på Burudhaugen i Lommedalen. Andreas var på Jonsrud i Lommedalen da han i 1857 ble gm. Sørine Arnesdtr 1835-, datter av Arne Sørensen på Bærum Verk. Ekteparet bosatte seg på Bærum Verk hvor Andreas arbeidet som bl.a. "Arbeider" og møller og etterhvert som smed. I 1865 som "Hammersmed uden jord" med bosted "Skolen" på Verket og i 1875 (ref. manntallet) som "Dagarbejder og tildels Smed ved Værket". De bodde da i arbeiderboligen "Gulbrakka" på Verket. De fikk minst 8 barn, men 2 døde allerede som spebarn.
«tab»Martin Pedersen 1837-, født på Burud-eie i Lommedalen. Martin var gift minst 3 ganger, 1.gang i 1859 med [Elen] Lovise Larsdtr 1837-1863, datter av Lars Kristensen på nedre Jonsrud i Lommedalen. 2.gang i 1865 med Marie Olsdtr c.1836-1871 fra Hole på Ringerike og 3.gang i 1875 med sin kusine Anne Karine Kristensdtr 1837-, datter av morens søster Maren Nilsdtr og hennes 2.ektemann Kristen Larsen (som overtok Burudhaugen etter Martins foreldre da de flyttet til Aamodt nordre). Martin var først inderst hos foreldrene på Aamodt, men kom fra ca.1867 til Fossum i Østre Bærum, hvor han arbeidet på Fossum bruk og etterhvert også ble husmann på plassen Osbakken. I sine 3 ekteskap hadde han minst 9 barn, men 2 døde allerede som spebarn
«tab»Petronelle [Petronille] Pedersdtr 1840-, født på Aamodt i Lommedalen, hvor hun også bodde da hun ble gift i 1863. Brudgommen het Bent Kristensen 1840-, og var sønn av Kristen Evensen fra By-eie i Lommedalen. De fikk samme år sønnen Christian mens de var inderster på nedre Jonsrud-eie i Lommedalen. Har ikke funnet familien i 1865-folketellingen. Flyttet/emigrert?
«tab»Berte [Birte] Pedersdtr 1846-, født på Aamodt i Lommedalen hvor hun også bodde ved folketellingen 1865, og ved vielsen 1875 med Hans Kristoffersen 1875- fra Haga-eie / Guriby sag i Lommedalen. Guriby sag står som fødested , men da Hans' yrke ved vielsen var sagarbeider, er disse opplysningene kanskje byttet om. Forlover (fedre?) var Peder Hansen og Kristoffer Olsen. En Kristoffer Olsen fikk i 1847 en sønn ved navn Hans på Økri-eie i Vestre Bærum, trolig samme person. Hans Kristoffersen og Berte Pedersdtr bodde 1878 som husmannsfolk på Eik i Østre Bærum da datteren Mathilde Kristine ble født 1878. Ved folketellingen 1900 gjenfinnes familien på Østern i østre Bærum, der Hans var "Kjørekarl". De hadde da 3 hjemmeboende barn, alle født i Østre Bærum
«tab»«i»Maren Nilsdtr«/i» 1806-, født 1806 (døpt 10-08-1806) i Aker som datter av Nils Eriksen og Marte Amundsdtr ifølge FSW (mormonernes web-sider). Mer interessant er det at den Maren Nilsdtr som kom til Burudhaugen i Lommedalen, i hht. Bærum bygdebok og Mohus' "Husmannsplassser i Bærum - Lommedalen" var datter av Nils Eriksen og Marte Amundsdtr Aspeskogen. Dette står skrevet under brukeroversiktene for plassene Burudhaugen (og til dels Aamodt nordre) i Lommedalen. Maren Nilsdtr skal ifølge disse opplysningene ha blitt gm. en av sønnene til Hans Pedersen Burudhaugen, nemlig Kristoffer Hansen 1812-1838. Altså en bror av søsteren Mari Nilsdtrs ektemann Peder Hansen (se over). Etter at Kristoffer Hansen døde ble hun 1839 gift med Kristen Larsen og de overtok «b»Burudhaugen i Lommedalen«/b» etter Marens angivelige søster Mari m/famile (se over) som da flyttet til Aamodt i Lommedalen. Hun hadde minst 7 barn hvorav 2 ble gm. sine søskenbarn. Mye etterslekt. Har ikke funnet Marens dåpsinnførsel i Aker kirkebok ennå, men vielsen med ektemann nr.1 i Tanum kirke 1832 forteller at hun var 26 år og født i Sørkedalen. Det er imidlertid merkelig at hun er døpt Maren når den 3-4 år eldre søsteren het Mari!? (regnes som samme navn på dette tidspunktet). Slikt forekommer en del andre steder i landet, men i Sørkedalen er det meget sjeldent. Håper å finne mer informasjon om Maren etter hvert.
«tab»Amund Nilsen 1810-1899, født på Aspeskogen ifølge vielsesinnførselen fra 1841. Han bodde hos foreldrene på Lysebraaten 1832, 1834 og 1846. Amund ble 1841 gm. Karen Andersdtr 1818-1876, datter av Anders Fredriksen fra «u»Bergendal«/u». Amund og Karen drev først hans hjemplass «u»Lysebraaten«/u» (se nedenfor), før de overtok som husmannsfolk på Karens hjemplass «u»Bergendal«/u». Broren Jens Nilsen var samtidig bruker på det andre Bergendal-plassen (se under)
«tab»Jens Nilsen 1812-før 1888, tvillingbror av Jens Nilsen og født på Bergendal ifølge konfirmasjonsinnførselen fra 1827, men på Aspeskogen ifølge vielsesinnførselen fra 1840. Bosatt hos foreldrene på Lysebraaten 1827, 1832 og 1834, samt i 1840. Jens ble 1840 gm. søsteren til broren Amunds kone, Berte Marie Andersdtr 1816-1888, datter av Anders Fredriksen fra «u»Bergendal«/u». Jens og Berte Marie ble husmannsfolk på det ene bruket på «u»Bergendal«/u», mens broren Amund Nilsen var husmann på det andre bruket.
«tab»Nils Nilsen 1812-1900 - tvillingbror av Jens Nilsen - var ifølge sin vielsesinnførsel fra 1842 født på Slora (bosted Lyse), men ifølge konfirmasjonsinnførselen (1828, 16 år bosted Slora) født på Aspeskogen! Altså ulik informasjon om fødested akkurat som for tvillingbroren. Nils overtok «u»Lysebraaten«/u» etter broren Amund og var der fra 1861 til sin død. Han var gm. Ingeborg Jonsdtr 1814-1905, datter av Jon Olsen fra «u»Hadeland«/u» i Sørkedalen.
«tab»Kristine Nilsdtr c.1815-1877, bodde hos foreldrene på Lysebraaten 1828 (skoleprotokollen), 1832, 1834 og 1836. 1843 var hun også på Lysebraaten, nå som tjener hos broren Amund m/famile. Kristine var fortsatt "pige" og på Lysebraaten da hun 36 1/2 år gml. i 1851 ble gm. den 11 år yngre ungkaren Tor Johannesen 1826-1917, sønn av Johannes Iversen fra «u»Bergendal«/u». Tor og Kristine kom først til Jordsbraaten u/Voksen og deretter til «u»Strømsbraaten«/u», hvor ekteparet m/familie vil bli nærmere omtalt.
«tab»Gulbrand Nilsen 1818-, født på Lyse. Bodde hos foreldrene på Lysebraaten 1828, 1832, 1834 og 1836. Han er også nevnt til Lysebraaten i skoleprotokollen for Sørkedalen for årene 1828 og 1832, hhv. 11 og 15 år gml. I 1843 var han 26 år og fortsatt på Lysebraaten, nå som daglønner og inderst hos broren Amund m/famile. Det står om Gulbrand i manntallet 1843 at han var "«i»Ungkarl i gode kaar«/i»". Ellers ukjent
«tab»Lars Mikael Nilsen 1821-, født på Lyse. Trolig død før 1832 da han, til tross for sin unge alder, ikke nevnes ved manntallene på 1830-tallet
Barn:
«tab»Ellen [Eli] Nilsdtr 1784-1865, født på Lyse-eie (trolig Aspeskogen) og konfirmert fra Aspeskogen 14 år gml. høsten 1797. Var 18 år v/folketellingen 1801 og tjenestejente på morens hjemplass øvre Lyse. Var også 18 år ved skiftet etter moren på Aspeskogen 1802, og nevnes til Lyse ved vielsen 1807 med Peder Jensen 1785-c.1825, trolig sønn av Jens Gulbrandsen «u»Vestre Hullet «/u». De var dermed i slekt ved at Ellens mor var Peders tremenning. Peder og Ellen [Eli] kom til «u»Sandbraaten «/u» allerede i 1808 og ble der til Peder døde omkring 1825. Ellen drev deretter plassen som enke i 20-30 år..
«tab»Erik Nilsen 1789-ett.1849, født på Lyse (Aspeskogen ifølge vielsesinnførselen med kone nr.2, men Aspeskogen var jo Lyse-eie..). Var 13 år og hos foreldrene på Lyse-eie (=Aspeskogen) ved folketellingen 1801 og var også 13 år og 1.arving ved skiftet etter moren på Aspeskogen høsten 1802. Konfirmert fra Aspeskogen 14 1/2 år gml. høsten 1803. Erik ble 1815 1) gm. Gunnhild Jensdtr 1792-c.1839, datter av Jens Mortensen «u»Grøttum «/u», og 1840 2) gm. Ellen Marie Kristensdtr 1809-, datter av Kristen Nilsen fra . Erik Nilsen ble husmann på og er nærmere omtalt der.
«tab»Berte Maria Nilsdtr c.1792-før 1861, var 9 år og hos foreldrene på Lyse-eie (=Aspeskogen) ved folketellingen 1801 og 10 år ved skiftet etter moren på Aspeskogen høsten 1802. Berte Marie ble gm. Axel Pedersen c.1794-c.1865, sønn av Peder Kristoffersen som bodde på Grøttum-eie 1797 og 1801. Axel og Berte Marie var i mange år inderster hos Berte Maries søster, enken Ellen [Eli] Nilsdtr på «u»Sandbraaten «/u», men kom etter hvert til «u»Berger «/u» som husmannsfolk, der de vil bli nærmere omtalt.
«tab»Nils Nilsen 1796-, født på Aspeskogen. Nils var 5 år og hos foreldrene på Lyse-eie (=Aspeskogen) ved folketellingen 1801 og 6 år ved skiftet etter moren på Aspeskogen høsten 1802. Ellers ukjent
«tab»Anne Nilsdtr 1799-, født på Aspeskogen. Anne var 2 år og hos foreldrene på Lyse-eie (=Aspeskogen) ved folketellingen 1801 og 3 år ved skiftet etter moren på Aspeskogen høsten 1802. Ellers ukjent
Begge fra Gamvik. Begge har vært fosterbarn hos Gamvik-Marja, han fra Sverige og hun "et fattig pikebarn fra Bergen".
Forlovere Hans Olsen Gamvik og Salomon Adamsen Lie.
Begrovs Anders Jansson Utter från Bysjötorp, fadren har warit mästersmeden Joh. Andersson Utter och modren Elin Jonsdr. wid Bredsjö bruk, ingått äktenskap när han war 28 år med sin nu efterlämnade maka Anna Nilsdr. lefwat med henne i 38 år, haft 13 barn, 4 söner och 9 döttrar af hvilka 1 son och 2 döttrar lefva. Dödde af inwärtes magsiuka den 22 Decemb. war 66 år.
Benkestokk-slekta skal ha fått sitt navn ved at stamfaren, Tord, reddet livet til kong Erik, da han var forfulgt av fiender, ved å velte en benkestokk over ham. Til takk herfor ble han adlet med navnet Benkestok. Hans sønn Trond Benkestok var herre til Talgø i Ryfylke og ble riksråd 1444. Siste gang nevnt 1472. Han var gift med Brynhild, datter av Torleif av Melø og hustru Ingeborg. Hennes far er ikke nevnt, men hennes mor, Ulfhild, var datter av adelsmannen Jon Smør, som var kongelig ombudsman i Bergen. Han var sønn av Hallvard Jonsen Smør, fehirde (skattmester) i Oslo, død 1391, sønn av Jon Ragnvaldsen Smør, riksråd og ridder, død 1305. Trond Benkestok, fødd 1490, herre til Meløy i Nordland, Jordanger i Sogn og Hananger i Ryfylke, ble 1523 forlenet med Lærdal, 1529 med Herjedalen og 1547 med Sunnmøre len, 1555 fogd i Bergenhus, d. 14 februar 1558. G m Anna Jonsdatter Haar, f 1510, d 27 november 1569. Sønnen Jon Benkestok var gift med Birgitte Nilsdatter, d 1592. Hun var uadelig og Jon mistet således sitt adelspatent.
Bergsman i Stråbergsmyren, Karlskoga sn, nämndeman i Karlskoga bergslag 1632 24/9, häradsdomare där 1649 15/10, riksdagsman för Karlskoga bergslag vid riksdagarna 1643 och 1650, skrev testamente 1662 och var då ålderstigen, begärde avsked som häradsdomare 1666 3/2 "för ålderdomssvaghet särdeles att han hörde illa". Vid tinget med Fryksdals härad 1636 29/2 framträdde han och framförde krav på en brorsdel i Högberg från vilken hans farfar Anders aldrig blivit utlöst. Eftersom så lång tid förflutit ansågs dock de dåvarande ägarna av lotten ha vunnit laga hävd därpå. Vid tinget 1662 28/11 gav domaren Jon Björnsson tillkänna huru som han och "hans hustru Karin Månsdotter, voro nu tu ålderstigna folk som intet orkade så bruka sitt hemman som tillförne utan sina barns tillhjälp, och förty hava tagit in till sig de tvenne yngre sönerna Eskil och salig Jonas Jonssöner med så skäl att de skulle vårda och sköta dem, sina föräldrar, till deras dödsdagar och sedan låta hederligen komma till graven, och därför hava försatt sina barns fasta fäderne och möderne, bemälda Stråbergsmyren med tillhörig hytta och masugnsdel, uti anseende att den tredje, äldsta, sonen Björn Jonsson haver av samma Stråbergsmyren med deras, föräldrarnas, hjälp upptagit sig ett så gott hemman som på honom kan falla och han vara väl behållen med, nämligen Björntorp. Den äldre dottern Marit Jonsdotter, som nu är död, och barn efter henne, hava ock på samma ägor med deras, föräldrarnas, hjälp upptagit sig ett så gott hemman som på henne kan falla och vara behållen med, nämligen Stråbergsmyretorp. Och efter ingen lägenhet vidare fanns på de ägorna för den yngre dottern Elin Jonsdotter så hade de, föräldrarna, köpt henne där utanom ett så gott hemman henne kunde påfalla och hon vara nöjd med, nämligen Holmetorp. Men alla lösören som efter dem, föräldrarna, kunde finnas ville de att samtliga barnen skulle ärva efter lag, broder broderlott och syster systerlott. Begärandes att rätten ville denna deras, av ett rättskaffens hjärta och kärlek gjorda disposition och förordning barnen emellan gilla och stadfästa, på det ingen split och oenighet måtte dem emellan här om komma efter deras död".
Bergsman och Nämndeman. Född 1548 i Grangärde (W). Widik övertar husbondeskapet på gården i Norrvik innan han köper in sin fars syskons andelar i gården. 1597 bjuder han nämligen upp fem systerdelar i Norrvik på tinget i Grangärde. Den första hade han köpt av sin faster Marit Larsdotter i Malma socken i Västmanland och den andra av en Ingeborg Larsdotter, som tydligen också var en faster. En tredje del hade sålts av Sara och Sigrid Jonsdöttrar och en fjärde av en Hans Jonsson i Fline i Husby socken i Dalarna. Hur dessa var släkt med Widik visas av ett tingsprotokoll från 1615, vari nämnes att magister Erik Holstensson i Kallmora, Norbergs socken, inkommit med klagomål angående en systerdel i Fline som hade ägts av hans mormors syster Britta Larsdotter, "som uar Lasse Rafual sons doter i Norgo uik". Hennes man Hans Jonsson hade sålt hennes del i Sunnansjö och lovat henne lika mycket jord i Fline istället. Brita hade dött barnlös, och jorden innehades nu av en systerdotter till Widik Hansson. Det är tydligt att det är denne Hans Jonsson som 1597 hade sålt den fjärde systerdelen. Magister Erik låter sig identifieras med sedermera kyrkoherden i Stora Skedvi Ericus Holstenii Holstenius (1588-1640). som 1614 hade avlagt magisterexamen i Helmstedt. Han är en av de två söner till bergsmannen Holsten Andersson och Sigrid Jonsdotter i Kallmora som gick prästbanan. Sigrid är således doterdotter till Lasse Ravalsson och måste vara identisk med den som tillsammans med sin syster Sara sålde den tredje delen. Den femte delen köpte Widik av sedermera länsmannen i Grangärde Erik Olofsson i Sunnansjö. Om, och i så fall hur, han var släkt med Widik är osäkert. Han kan möjligen ha varit dotterson till Lasse Ravalsson. Hans far hette Olof Engelbrektsson. 1603 köpte Widik sin syster Annas del i gården "mädh hytta och Smedia" för 15 fat och 1 hundrade osmundsjärn samt en silversked om 3 lod. Det framgår här att systern var gift med Anders Jonsson i Sundfiske i Husby socken i Dalarna. Det var deras dotter, vars namn inte nämes, som 1615 innehade den jord i Fline som magister Erik Holstensson ansåg sig böra ha del i. Widik synes liksom sin farfar ha varit en betydande person; han var både sex- och nämndeman. När han 1628 dör antecknas hans dödsdag, den 26 april, i begravningsboken, vilket var mycket ovanligt. Han begravdes den 11 maj. Grangärde domböcker. 1574. Widiche uti Norgudwika för thet han undangömde några gamle mynt undan sine medharffuingar efter salig Lasse Raffualsson, böter penningar -160 mark. Anno 1603 den 24 Januari. Widich Hansson i Norrgowik biuder upp systerdehl ibidem medh Hytta och Smedja, kiöpt aff sin mågh och syster, Anders Jonsson i Suenderskie och hans hustru Anna Hansdotter, för osmundsjern 15 fat och ett hundra och en skied om 3 lodh. Anno 1615 den 18 Februari. Kom M. Erich Holstensson och talade till Widich Hansson i Norrgowik, om en systerdel, liggande i Fline i Husby, som kom M. Erichs modher modhers syster till, hustru Brita Larsdotter, som var Lasse Raffualssons dotter i Norrgowik, och Hans Jonsson hennes man, såldt bort hennes jord i Sunnansjö, och lofvade henne så mycket jord igen i Huseby, samma hustru Brita ägde inga barn, derföre kom hennes syskon samma jord till arfvs, och nu sedan Anders Jonssons mågh i Sundsfierde der på, hvilkens hustru är Widik Hanssons systerdotter, och förebar att Widik Hansson loffuat honom samma systerdel allsammans, men nu bekiände Widik han icke mehr haffuer lofvat, ähn så mycket Widik tillkom uthi M. Erichs moder dehl Enl Släktforskaren nr 8, Lasse Ravalsson i Norrvik och hans släkt, Anders Winroth "Widik synes liksom sin farfar ha varit en betydande person; han var både sex- och nämndeman. När han 1628 dör antecknas hans dödsdag, den 26 april, i begravningsboken, vilket var mycket ovanligt. Han begravdes den 11 maj." Utdrag ur domboken anno 1593 den 9 jan. Kom hustru Marit i Norgudvik bjöd upp en täkt som hennes man, Hence Babelsfurt ("henne bebreffuat" enl Björn Isheden, Släktforskaren 55, 1955, sid 8), hafver, benämnd Norr Täkten, om thet var någon i släkten som henne vill till sig köp, så bödh hennes mågh, Widik Hansson, efter och vart så förlikte att han skall gifva hustru Marit 10 fat järn, loffuades bref. Utdrag ur domboken anno 1597 den 3 febr. Widik Hansson i Norgudvik bjuder upp en systerdel i förenämnde Norgudvik, köpt af sin fadersyster Marit Lassedotter i Malma socken för osmundjärn 6 fat. Ännu en systerdel ibidem, af Erik Olufsson i Sunnansjö för osmundsjärn 5 fat. Ännu af Ingeborg Lassedotter för sin systerdel uppburit osmundsjärn 5 fat. Ännu en systerdel af Sara Jonsdotter och Sigrid Jonsdotter för osmundsjärn 5 1/2 fat. Ännu en systerdel ibidem af Hans Jonsson i Fline i Husby socken uppburit 5 fat. Utdrag ur domboken anno 1599 den 25 jan. Arfvid Bengtsson i Norgudvik bjuder upp ett hemman benämnd Brundsviken, igenlöst på sin sons hustrus vägnar, Barbro Suensdotter b enämnd, först löst af Widik Hansson för 5 1/2 läst osmundsjärn och 200, och Pehr Hansson på Henningshyttan uppburit 18 fat för den del som han i pant hafver. 7 lästar 8 fat 200 järn uppbar Bengt Jonsson i Malingsbo för den del han hade. Utdrag ur domboken anno 1600 den 10 okt. Kom Jöns Larsson i Lodvika och talade till Widik Hansson i Norrgudvika om ett änghe, Eskills änge benämnd. Då bekände Nils i Marnäs att samma änghe ägde en benämnd Eskill i Lodvika, och han pantsatte samma änghe till Oluff Clemetsson i Marnäs. Sedan löste förenämnde Nils fadher, Nils Arfuidsson, samma änghe till sigh, sedan löste Lasse Raualsson samma änghe till sigh, som var Widiks fader fader, efter att nu är kommit till 7 eller 8 man, gafs then vissord i handom. Utdrag ur domboken anno 1603 den 24 jan. Kom Ärland i Godnäs och talade till Widik i Norrgudwik om en ängh liggandes widh Gladeänge, Eskils änge benemnd, förebärandes att en benemnd Eskil samma ängh bortpantat hade till gamble Raffuelsson i Marnäs, det och Nils Nilssons vittnesbreff och förmäler, hvilken var förenemnde Nils Raffuelsons sohn, att det han fadher hade det i pant för 1300 osmundsjern, och sedan löste Eskil det igen och sedan pantsatt till Lasse Raffuelsson i Norgudwik, hvilken var Widik Hanssons faderfader. Nu föregaff Ärland att han hade kiöpt det hemman i Lodwika som Eskil ägde, aff öffuerbenemnde Eskils dotters sonson benemnd Jöns Larsson, den som ägde Ärlands dotter till äkta, som linien under är visandes. Efter så länge okvalt är, gaffs them widsord i handom. (Här följer i domboken en släkttavla). Widick Hansson i Norrgudwik biuder upp en systerdehl ibidem medh Hytta och Smedja, kiöpt aff sin mågh och syster, Anders Jonsson i Suenderskie ? och hans hustru Anna Hansdotter, för osmundsjern 15 fat och ett hundra och en skied om 3 lodh. Död 1628-04-26 i Persbo, Grangärde (W).
Berith og Mogens hadde følgende barn:
Ole.
Ca. 1721: Niels, til Lanes, gift med Anne Andersdatter.
Ca. 1723: Hans, gift med Martha Clausdatter Sør-Mjelde.
Urbanus.
Ca. 1727: Søren, 42 år i 1769.
Peder.
Ca. 1736: Johannes, 33 år i 1769.
Ca. 1738: Christen, 31 år i 1769.
Ingeborre.
Barbroe.
Gertrud.
Berith døde i 1767:
«Dom: Rogate [5. søndag etter påske] - Berith Nilsd: Ansnæs 76».
