Begge fra Gamvik. Begge har vært fosterbarn hos Gamvik-Marja, han fra Sverige og hun "et fattig pikebarn fra Bergen".
Forlovere Hans Olsen Gamvik og Salomon Adamsen Lie.
Begrovs Anders Jansson Utter från Bysjötorp, fadren har warit mästersmeden Joh. Andersson Utter och modren Elin Jonsdr. wid Bredsjö bruk, ingått äktenskap när han war 28 år med sin nu efterlämnade maka Anna Nilsdr. lefwat med henne i 38 år, haft 13 barn, 4 söner och 9 döttrar af hvilka 1 son och 2 döttrar lefva. Dödde af inwärtes magsiuka den 22 Decemb. war 66 år.
Benkestokk-slekta skal ha fått sitt navn ved at stamfaren, Tord, reddet livet til kong Erik, da han var forfulgt av fiender, ved å velte en benkestokk over ham. Til takk herfor ble han adlet med navnet Benkestok. Hans sønn Trond Benkestok var herre til Talgø i Ryfylke og ble riksråd 1444. Siste gang nevnt 1472. Han var gift med Brynhild, datter av Torleif av Melø og hustru Ingeborg. Hennes far er ikke nevnt, men hennes mor, Ulfhild, var datter av adelsmannen Jon Smør, som var kongelig ombudsman i Bergen. Han var sønn av Hallvard Jonsen Smør, fehirde (skattmester) i Oslo, død 1391, sønn av Jon Ragnvaldsen Smør, riksråd og ridder, død 1305. Trond Benkestok, fødd 1490, herre til Meløy i Nordland, Jordanger i Sogn og Hananger i Ryfylke, ble 1523 forlenet med Lærdal, 1529 med Herjedalen og 1547 med Sunnmøre len, 1555 fogd i Bergenhus, d. 14 februar 1558. G m Anna Jonsdatter Haar, f 1510, d 27 november 1569. Sønnen Jon Benkestok var gift med Birgitte Nilsdatter, d 1592. Hun var uadelig og Jon mistet således sitt adelspatent.
Bergsman i Stråbergsmyren, Karlskoga sn, nämndeman i Karlskoga bergslag 1632 24/9, häradsdomare där 1649 15/10, riksdagsman för Karlskoga bergslag vid riksdagarna 1643 och 1650, skrev testamente 1662 och var då ålderstigen, begärde avsked som häradsdomare 1666 3/2 "för ålderdomssvaghet särdeles att han hörde illa". Vid tinget med Fryksdals härad 1636 29/2 framträdde han och framförde krav på en brorsdel i Högberg från vilken hans farfar Anders aldrig blivit utlöst. Eftersom så lång tid förflutit ansågs dock de dåvarande ägarna av lotten ha vunnit laga hävd därpå. Vid tinget 1662 28/11 gav domaren Jon Björnsson tillkänna huru som han och "hans hustru Karin Månsdotter, voro nu tu ålderstigna folk som intet orkade så bruka sitt hemman som tillförne utan sina barns tillhjälp, och förty hava tagit in till sig de tvenne yngre sönerna Eskil och salig Jonas Jonssöner med så skäl att de skulle vårda och sköta dem, sina föräldrar, till deras dödsdagar och sedan låta hederligen komma till graven, och därför hava försatt sina barns fasta fäderne och möderne, bemälda Stråbergsmyren med tillhörig hytta och masugnsdel, uti anseende att den tredje, äldsta, sonen Björn Jonsson haver av samma Stråbergsmyren med deras, föräldrarnas, hjälp upptagit sig ett så gott hemman som på honom kan falla och han vara väl behållen med, nämligen Björntorp. Den äldre dottern Marit Jonsdotter, som nu är död, och barn efter henne, hava ock på samma ägor med deras, föräldrarnas, hjälp upptagit sig ett så gott hemman som på henne kan falla och vara behållen med, nämligen Stråbergsmyretorp. Och efter ingen lägenhet vidare fanns på de ägorna för den yngre dottern Elin Jonsdotter så hade de, föräldrarna, köpt henne där utanom ett så gott hemman henne kunde påfalla och hon vara nöjd med, nämligen Holmetorp. Men alla lösören som efter dem, föräldrarna, kunde finnas ville de att samtliga barnen skulle ärva efter lag, broder broderlott och syster systerlott. Begärandes att rätten ville denna deras, av ett rättskaffens hjärta och kärlek gjorda disposition och förordning barnen emellan gilla och stadfästa, på det ingen split och oenighet måtte dem emellan här om komma efter deras död".
Bergsman och Nämndeman. Född 1548 i Grangärde (W). Widik övertar husbondeskapet på gården i Norrvik innan han köper in sin fars syskons andelar i gården. 1597 bjuder han nämligen upp fem systerdelar i Norrvik på tinget i Grangärde. Den första hade han köpt av sin faster Marit Larsdotter i Malma socken i Västmanland och den andra av en Ingeborg Larsdotter, som tydligen också var en faster. En tredje del hade sålts av Sara och Sigrid Jonsdöttrar och en fjärde av en Hans Jonsson i Fline i Husby socken i Dalarna. Hur dessa var släkt med Widik visas av ett tingsprotokoll från 1615, vari nämnes att magister Erik Holstensson i Kallmora, Norbergs socken, inkommit med klagomål angående en systerdel i Fline som hade ägts av hans mormors syster Britta Larsdotter, "som uar Lasse Rafual sons doter i Norgo uik". Hennes man Hans Jonsson hade sålt hennes del i Sunnansjö och lovat henne lika mycket jord i Fline istället. Brita hade dött barnlös, och jorden innehades nu av en systerdotter till Widik Hansson. Det är tydligt att det är denne Hans Jonsson som 1597 hade sålt den fjärde systerdelen. Magister Erik låter sig identifieras med sedermera kyrkoherden i Stora Skedvi Ericus Holstenii Holstenius (1588-1640). som 1614 hade avlagt magisterexamen i Helmstedt. Han är en av de två söner till bergsmannen Holsten Andersson och Sigrid Jonsdotter i Kallmora som gick prästbanan. Sigrid är således doterdotter till Lasse Ravalsson och måste vara identisk med den som tillsammans med sin syster Sara sålde den tredje delen. Den femte delen köpte Widik av sedermera länsmannen i Grangärde Erik Olofsson i Sunnansjö. Om, och i så fall hur, han var släkt med Widik är osäkert. Han kan möjligen ha varit dotterson till Lasse Ravalsson. Hans far hette Olof Engelbrektsson. 1603 köpte Widik sin syster Annas del i gården "mädh hytta och Smedia" för 15 fat och 1 hundrade osmundsjärn samt en silversked om 3 lod. Det framgår här att systern var gift med Anders Jonsson i Sundfiske i Husby socken i Dalarna. Det var deras dotter, vars namn inte nämes, som 1615 innehade den jord i Fline som magister Erik Holstensson ansåg sig böra ha del i. Widik synes liksom sin farfar ha varit en betydande person; han var både sex- och nämndeman. När han 1628 dör antecknas hans dödsdag, den 26 april, i begravningsboken, vilket var mycket ovanligt. Han begravdes den 11 maj. Grangärde domböcker. 1574. Widiche uti Norgudwika för thet han undangömde några gamle mynt undan sine medharffuingar efter salig Lasse Raffualsson, böter penningar -160 mark. Anno 1603 den 24 Januari. Widich Hansson i Norrgowik biuder upp systerdehl ibidem medh Hytta och Smedja, kiöpt aff sin mågh och syster, Anders Jonsson i Suenderskie och hans hustru Anna Hansdotter, för osmundsjern 15 fat och ett hundra och en skied om 3 lodh. Anno 1615 den 18 Februari. Kom M. Erich Holstensson och talade till Widich Hansson i Norrgowik, om en systerdel, liggande i Fline i Husby, som kom M. Erichs modher modhers syster till, hustru Brita Larsdotter, som var Lasse Raffualssons dotter i Norrgowik, och Hans Jonsson hennes man, såldt bort hennes jord i Sunnansjö, och lofvade henne så mycket jord igen i Huseby, samma hustru Brita ägde inga barn, derföre kom hennes syskon samma jord till arfvs, och nu sedan Anders Jonssons mågh i Sundsfierde der på, hvilkens hustru är Widik Hanssons systerdotter, och förebar att Widik Hansson loffuat honom samma systerdel allsammans, men nu bekiände Widik han icke mehr haffuer lofvat, ähn så mycket Widik tillkom uthi M. Erichs moder dehl Enl Släktforskaren nr 8, Lasse Ravalsson i Norrvik och hans släkt, Anders Winroth "Widik synes liksom sin farfar ha varit en betydande person; han var både sex- och nämndeman. När han 1628 dör antecknas hans dödsdag, den 26 april, i begravningsboken, vilket var mycket ovanligt. Han begravdes den 11 maj." Utdrag ur domboken anno 1593 den 9 jan. Kom hustru Marit i Norgudvik bjöd upp en täkt som hennes man, Hence Babelsfurt ("henne bebreffuat" enl Björn Isheden, Släktforskaren 55, 1955, sid 8), hafver, benämnd Norr Täkten, om thet var någon i släkten som henne vill till sig köp, så bödh hennes mågh, Widik Hansson, efter och vart så förlikte att han skall gifva hustru Marit 10 fat järn, loffuades bref. Utdrag ur domboken anno 1597 den 3 febr. Widik Hansson i Norgudvik bjuder upp en systerdel i förenämnde Norgudvik, köpt af sin fadersyster Marit Lassedotter i Malma socken för osmundjärn 6 fat. Ännu en systerdel ibidem, af Erik Olufsson i Sunnansjö för osmundsjärn 5 fat. Ännu af Ingeborg Lassedotter för sin systerdel uppburit osmundsjärn 5 fat. Ännu en systerdel af Sara Jonsdotter och Sigrid Jonsdotter för osmundsjärn 5 1/2 fat. Ännu en systerdel ibidem af Hans Jonsson i Fline i Husby socken uppburit 5 fat. Utdrag ur domboken anno 1599 den 25 jan. Arfvid Bengtsson i Norgudvik bjuder upp ett hemman benämnd Brundsviken, igenlöst på sin sons hustrus vägnar, Barbro Suensdotter b enämnd, först löst af Widik Hansson för 5 1/2 läst osmundsjärn och 200, och Pehr Hansson på Henningshyttan uppburit 18 fat för den del som han i pant hafver. 7 lästar 8 fat 200 järn uppbar Bengt Jonsson i Malingsbo för den del han hade. Utdrag ur domboken anno 1600 den 10 okt. Kom Jöns Larsson i Lodvika och talade till Widik Hansson i Norrgudvika om ett änghe, Eskills änge benämnd. Då bekände Nils i Marnäs att samma änghe ägde en benämnd Eskill i Lodvika, och han pantsatte samma änghe till Oluff Clemetsson i Marnäs. Sedan löste förenämnde Nils fadher, Nils Arfuidsson, samma änghe till sigh, sedan löste Lasse Raualsson samma änghe till sigh, som var Widiks fader fader, efter att nu är kommit till 7 eller 8 man, gafs then vissord i handom. Utdrag ur domboken anno 1603 den 24 jan. Kom Ärland i Godnäs och talade till Widik i Norrgudwik om en ängh liggandes widh Gladeänge, Eskils änge benemnd, förebärandes att en benemnd Eskil samma ängh bortpantat hade till gamble Raffuelsson i Marnäs, det och Nils Nilssons vittnesbreff och förmäler, hvilken var förenemnde Nils Raffuelsons sohn, att det han fadher hade det i pant för 1300 osmundsjern, och sedan löste Eskil det igen och sedan pantsatt till Lasse Raffuelsson i Norgudwik, hvilken var Widik Hanssons faderfader. Nu föregaff Ärland att han hade kiöpt det hemman i Lodwika som Eskil ägde, aff öffuerbenemnde Eskils dotters sonson benemnd Jöns Larsson, den som ägde Ärlands dotter till äkta, som linien under är visandes. Efter så länge okvalt är, gaffs them widsord i handom. (Här följer i domboken en släkttavla). Widick Hansson i Norrgudwik biuder upp en systerdehl ibidem medh Hytta och Smedja, kiöpt aff sin mågh och syster, Anders Jonsson i Suenderskie ? och hans hustru Anna Hansdotter, för osmundsjern 15 fat och ett hundra och en skied om 3 lodh. Död 1628-04-26 i Persbo, Grangärde (W).
Berith og Mogens hadde følgende barn:
Ole.
Ca. 1721: Niels, til Lanes, gift med Anne Andersdatter.
Ca. 1723: Hans, gift med Martha Clausdatter Sør-Mjelde.
Urbanus.
Ca. 1727: Søren, 42 år i 1769.
Peder.
Ca. 1736: Johannes, 33 år i 1769.
Ca. 1738: Christen, 31 år i 1769.
Ingeborre.
Barbroe.
Gertrud.
Berith døde i 1767:
«Dom: Rogate [5. søndag etter påske] - Berith Nilsd: Ansnæs 76».
Betalade tiondet 1607, (Ti), och kunde så 1 tunna på hela gården 1613, (Rmj). Vid Hammerdalstinget ht 1623 hade Måns Persson i Ede instämt Sten Björnsson i Ede till tinget, och vittnen var Israel Andersson och Jon i Grubbegård, (Dmb). Änkan Helga stod för hemmanet 1633, (Jb) och hon levde ännu 1645.
Bielke är svensk uradel, (medeltida adelsätt) från Södermanland. Grevlig 1687.
Dess tidigaste med säkerhet kända medlem är en i slutet av 1200-talet belagd Kettil, vars patronymikon inte är känt. Ett eftermedeltida påhitt med oklart ursprung är att Kettils far skulle ha hetat Bengt, men någon sådan person kan inte återfinnas i medeltida källor.
Två söner till Kettil är kända, Nils Kettilsson (Bielke) och Ture Kettilsson (Bielke), den förre var riddare och den senare riksråd och riddare. Från den senare härstammar den på riddarhuset introducerade grenen.
Familjenamnet upptogs först av riksrådet Ture Pedersson Bielke, som dog 1577, varför samtliga släktmedlemmar före honom skrivs med namnet Bielke inom parentes.
Birthe og Joen hadde følgende barn (minst):
Ca. 1699: Niels.
Ca. 1701: Anne.
Ca. 1707: Anders.
Ca: 1709: Anne.
Om «vår» Anne, gift med Hans Larsen Sandøre, var deres datter, kan det ikke fastslås om dette var Anne født ca. 1701 eller Anne, født ca. 1709!
Eksaminasjonsprotokollen ved matrikkelforarbeidet i 1723 viser for «Helgøe Tingsted»:
«Nummer: 75.
Gaarde Nafne:
Nord Langenes med Sve Schouven.
Opsidders Tall:
3 opsidere.
Proprietairs og Bøxel-Raadig:
Tromsøe Præstebols Jord.
Huusmands Pladser:
Der er ingen Huusmands pladz.
Schoug og Setter:
Fornøden Brendeved.
Qvern og Fischerie:
Ingen Fiskerie.
Situation og Beleilighed:
Lætvunden.
Sæd:
Saaer intet.
Korn aufling:
Aufler intet.
Heste og Creature:
2 Hæster - 7 Kiør - 12 Sourer - 6 Geder.
Taxt effter Gamble Matricul [1 våg = 3 bismerpund (Pd.) = 72 bismermerker]:
1 - 0 - 0.
Forhøied:
0 - 0 - 12».
Utdrag fra den samtidige matrikuleringsprotokollen:
«Opsiddernes Nafne:
[1]: Morten Reisen.
[2]: Joen Niels: Encke.
[3]: Christopher Anders:
Taxt effter Gl: Matricul [W: - Pd: - Mark]:
[1]: 0 - 1 - 12.
[2]: 0 - 0 - 18.
[3]: 0 - 0 - 18.
[Sum]: 1 - 0 - 0.
Gl: Leilending Skat [rDr: - sh:]:
[1]: 0 - 24.
[2]: 0 - 12.
[3]: 0 - 12.
[Sum]: 0 - 48».
