Adela fick vid sitt giftermål förläningen Corbie av sin var och titeln grevinna av Corbie, som hon behöll fram till att Corbie 1074 återtogs av franska kronan. Hon utövade inflytande på makens kyrkliga politik och tros ha medverkat till införandet av kollegiala församlingar, det vill säga civila kloster utan klosterlöften; hon medverkade till grundandet av sådana i «u»Aire «/u» (1049), «u»Lille «/u» (1050) and «u»Harelbeke «/u» (1064), samt även traditionella kloster i «u»Messines «/u» (1057) och «u»Ename «/u» (1063). Maken var tillsammans med hennes svägerska «u»Anna av Kiev «/u» Frankrikes regent 1060-67. Vid makens död 1067 reste hon till Rom där hon vigdes till nunna av påven, och levde sedan i klostret i Messines. Hon sände 1071 en bön om hjälp från Frankrike för sin sonson, då Flandern attackerades av hennes andre son.
Ca 1029 - 1070 (41 år)