Fadern heter enligt sagorna Sigurd 'Fafnesbane' Wolsung och modern var sköldmön Brynhilda. Namnet Kraka är alias liten Aslög. Föräldrarna miste livet nere i Tyskland, men Aslög räddades av sin fosterfar Heimer. På vandring i Norge dödades han av ett äldre par som hette Åke och Grima. De tog hand om flickebarnet, och hon växte upp i hårt arbete och stor fattigdom på Spangarhed i Norge. (Källa: Alf Henriksson).
Som den av gammalt har brukat refereras i svenska historieböcker är sagan om Ragnar Lodbrok en sammanställning av episoder från Saxo och de isländska källorna. Den börjar som ren folksaga med berättelsen om Tora Borgarhjort, dotter till en jarl i Östergötland och vacker som en dag. Jarlen hade lovat att den som dödade en lindorm, som besvärade huset, skulle få dottern. Ragnar lyckades döda lindormen med ett spjut, och efter denna bragd fick han tillnamnet Lodbrok eller Ludenbyxa. De unga tu levde mycket lyckliga några år och fick även ett par söner, men därpå sjuknade Tora och dog. (Källa: Alf Henriksson)
Ragnar Lodbrok var ute på vikingafärd för att fördriva sorgen över Tora Borgarhjort, och en kväll löpte han in med sina skepp i den norska fjord vid vilken Spangarhed var beläget. Hans folk fick syn på Kraka och blev fascinerade av hennes skönhet. Ragnar fann henne såväl skön som klok och tog med henne till Danmark och firade bröllop med henne. De fick många barn, och några av sönerna blev med åren mycket berömda. Den äldste hette Ivar Benlös, ty han hade bara brosk i stället för ben i kroppen; han var emellertid mycket vis. Den andre kallades Björn Järnsida, den tredje bar namnet Vitsärk, den fjärde hette Sigurd Ormöga. Sönerna kämpade väldeliga både i Västeuropa och i Sverige. En dag fick han höra att ingen kunde jämföras med hans söner i mod och mandom, varför han beslöt att visa världen att han heller inte gick av för hackor. Med några skepp begav han sig till England, men blev där dödad av kung Ethelred tillsammans med sin skara. (Källa: Alf Henriksson)
Erik Lorch var i tillegg poståpner på Berg Postgaard (Svensby) til sin død 1781 og blei etterfulgt av sønnen Elias F. Berg inntil 1806 da poståpneriet der blei nedlagt.
