(Medical):Nöddopet förrättades av inhyses enkan Maria Svensdotter från Håkanbohls egor, hvarefter barnet genast med döden afgick utan att dopet blef confirmerat.
Faddrar: Erik Gustavsson i Fågelåsen, mästersvennen Jan Schröder Lidefors, dr Jan Jansson ibd, hustru Elin Jonsdotter i Fågelåsen, piga Lisa Björsdotter i Klippan.
Faddrar: Bengt Björsson i Tomasbråtenm Karl Andersson i Bräcka, dr Jonas Bengtsson i Tomasbråten, hustru Katarina Ersdotter i Klippa, piga Ellika Karlsdotter i Bräcka, piga Katarina Andersdotter vid Lidefors.
Faddrar: Nils Jonsson i Upplanda, Anders Bengtsson ibd, dr Nils Hindersson ibd, hust. Kerstin Gustavsdotter ibd, piga Katarina Hindersdotter ibd, piga Gunilla Håkansdotter i Sunnebol.
* NN is the Latin abbreviation for "nomen nescion" or "non nominandus" meaning "name is not known" which is a standard across Europe for genealogy, newspaper reports and court affairs. This is more language neutral and globally acceptable than using the English terms "Miss", "son" or "daughter" in place of an unknown given name. It is also preferable than leaving the given name blank, as it clearly indicates the name is missing.
Ragnvald 'Jarl', ibland Ragnvald 'the old', var gift två gånger, först med norske kungen Olav Tryggvassons syster, Ingeborg Tryggvasdotter (ca 940 - före 1019) samt med den norske jarldottern Astrid Njalsdotter (ca 980-1066). Efter Ragnvalds död gifte Astrid Njalsdotter om sig med sveakungen Emund (Slemme) Olofsson (ca 1000-1066), som var son till Olof 'Skötkonung'. (Egen sammanställning)
Ragnvald reste till Norge med Olov 'Skötkonungs' dotter prinsessan Astrid utan att hennes kunglige fader hade tillfrågats om saken. I Norge firades bröllop med Olav 'den helige' till Olof 'Skötkonungs' begripliga förbittring. Ragnvald 'Jarls' ställning blev snart ohållbar i Sverige och han måste lämna Sverige; det skedde enligt Snorre i den formen att han följde prinsessan Ingegerd på hennes brudfärd till Gårdarike, där han fick Aldeigjuborg vid sjön Ladoga till jarladöme i stället för det mistade Västergötland. Aldeigjuborg och jarldömet som hörde till staden var Ingegerds brudgåva, men Ingegerd lät sin far Ragnvald få makten. Ladoga var sedan gammal ett betydande handelscentrum. Stadens namn har i de nordiska källorna levt kvar i sin äldre finska form och kallas där Aldeigja eller vanligare Aldeigjuborg, d.v.s. 'Aldigjas borg', där borg betyder befäst stad. (Källa: Alf Henriksson och Mats G. Larsson)
Ragnvald 'Jarl' var kusin med drottning Ingegerd i Kiev. Han var en stor hövding och var skattskyldig under kung Jaroslav och blev gammal. Och då Olav 'den helige' var i Gårdarike så var han med Ragnvald Ulfsson, och det var den största vänskap mellan dem. För alla ansedda män hedrade kung Olav mycket medan han var där, men ingen mer än Ragnvald 'Jarl' och drottning Ingegerd, för hon och Olav älskade varandra i hemlighet. (Källa: Vikingar i österled, Mats G. Larsson)
Snorre lämnar i sin mer utförliga saga om Olaf 'den helige' som styrker Sigrid 'Storrådas' anknytning till Västergötland och som dessutom kan tyda på att hon haft sina rötter där; hon var syster till Ulf, far till Ragnvald 'Jarl', alltså den Ragnvald som var hövding i Västergötland, då Sigvat skald kom dit den där kvällen hösten år 1018. Jarlen skulle då ha varit Sigrids brorson och därmed kusin till Olof 'Skötkonung'. (Källa: Svitjod, Mats G. Larsson).
Flere hevder at Ide var datter til Jens Willumsen Ebeltoft og Dorothea Jonsdatter på
Søndre Langnes. Jeg har imidlertid ikke sett bevis for at dette er korrekt. Noe som taler for
påstanden er imidlertid at Ide's datter, Margrethe, døper sin tredje sønn til Villum i 1764. Videre
er Jens Willumsen, antagelig sønnesønn til ovennevnte Dorothea og Jens, fadder da
Margrethe døper sønnene Anders i 1767 og Zebulon i 1772.
Ide og Peder hadde følgende barn (minst):
Ca. 1721: Lars, gift med Maren Hansdatter, på Kragnæs i 1769, skifte avholdt i 1802.
Ca. 1729: Thomas.
Ca. 1731: Ingvald.
Ca. 1732: Margrete, gift med Haagen Haagensen Kalsletten.
Ca. 1734: Ingeborr, gift med Hans Sørensen Kihl på Landnæss.
Ca. 1737: Jens.
Ca. 1739: Zebulon, gift med Kirsten Hansdatter, på Kragnæs i 1769.
Da Lars Pedersen Kragnæs døpte sønnen Nils 26.12.1762 var en Peder Nilsen
Kragnæs fadder. Faddere var også Aleth og Anne Kiel Bensjorden. (Kirkebok 1753-78, folio
49). Han bodde på Kragnæs og var 80 år i 1801. I 1772 mistet han 5 barn i løpet av ett par
uker. 7. søndag i Trefoldighet ble Nils (10 år) og Mille (8 år) begravet. To uker senere ble Peder
(23 år), Hans (14½ år) og Idde (18½ år) begravet!
Margrethe giftet seg med Haagen Haagensen i 1758. Lars var fadder da sønnen Villum
ble døpt i 1767.
Ingebor Pedersdatter Cragenes giftet seg med Hans Sørensen Kihl (Nørre Lanes) 18.
søndag etter Trefoldighet i 1756. Deres sønn, Søren Hansen Kiil, bodde på Kragnæs og var 47
år i 1801.
Zebulon Pedersen Kragnæs døpte sønnen Peder i 1765. Margrethe og Haagen ga en
sønn navnet Zebulon i 1772.
Ide døde antagelig i 1749. Skiftet etter henne ble avholdt 03.11.1749:
«Ao 1749 d 3die Novembr indfandt Sorenskr. Thomasøn Sig, tillige med tvende Mænd
Bjellum Jensen Langenes og Rasmus Rynildsen Sandnes i Stervboen efter Sal: Ide Jensdatter,
boende førhen paa Kragenes i Tromsøe Sogen, som for nylig er hendød for at Registrere og
Vurdere samt skifte og deele imellem den Sal: quindes efterlevende Mand Peder Larsen og
hendes efterladte børn, som ere
1. Lars, er myndig;
2. Thomas, er 20 aar;
3. Ingvald, er 18 aar;
4. Jens, er 12 aar;
5. Sebulon, er 10 aar;
6. Margrete, er 17 aar; og
7. Ingeborr, er 15 aar.
dette Sterv boe befandtes som følger og af Enkemanden og børnene anvist:
....
Til forestaaende Børns Moeders Arv, bliver Faderen, Peder Larsen, ansvarl, ...
....».
Boet var brutto Rdl. 145-4-4 og netto Rdl. 120-2-4.
