Släkten härstammar från SIMON DOUZETTE, f omkring 1670, som kom till Sverige omkring år 1700 från Frankrike. Simon gifte sig med Barbara Dorotea Breyer, född i Tyskland. Simon var regementspukslagare vid Skånska Ståndsdragonerna och senare vid Västgöta kavalleri. Tjänstebostället var Sven Torstensgården, mest känd under namnet Pukaregården, i Sävare kyrkby, till vilken hörde Pukaregården i Hangelösa samt en gård i Bergums socken i Älvsborgs län.
Stamföräldrarna hade 11 barn, av vilka dock endast 3 söner och 2 döttrar har nu levande efterkommande. Av de äldre generationerna kom alla att ägna sig åt regementsmusiken, som "pukare", trumpetare och trumslagare. En medlem blev dock aktiv militär.
Av Konung Karl XII hade Simon fått det löftet att en av hans söner skulle efterträda honom i tjänsten. Det blev den tredje sonen, Johan Gustaf, som kom att göra detta och denne i sin tur efterträddes av en av sina söner. Under ett helt sekel kom nämnda regementes musikkårs chef därför att vara en Douzette. Pukaregården kom att innehas under tre generationer av släkten. Den tredje innehavaren dog 1819. Gården är alltså släktens stamgård, men det finns nu ingenting kvar av den. Vid skiftet utflyttades den från byn och nya byggnader uppfördes och efter sista världskriget blev den flygfält.
I believe this Bernhard II who married Eilike and had the children shown is the same Bernhard II who also married Bertrade /Haraldsdatter/. Markhus shows the mother of his daughter, Gerturde, as Bertrade, while others show the mother as Eilike.
Rognvald was the jarl (like present day prime minister) for King Harald Hårfagre. Many stories about him and his work with Harald in the Heimskringla. During the wars in which Harald Hårfagre established a united Norway, many Norse fled Norway and settled in the Shetlands and Orkneys (called the Nordreys by the Norse. Hebrides and Man were called the Sudreys). They used these islands as a base to attack Norway. Traditions say that Harald sent Ragnvald to the Nordreys to bring them under his authority to stop the raids. While there a son of Ragnvald's was killed and Harald gave the islands to Ragnvald in recompense. Ragnvald prefered to live in Norway and so gave the islands to his brother Sigurd. Ragnvald was killed by two of Harald's sons. Ragnvald's wife, Hild was a daughter of Rolf (Hrolf) "Nefja".
Ragnvald Eysteinsson ble født omkring 855. Han eide øya Godøy i Sunnmør og var en etablert jarl før han sluttet seg til kong Harald Hårfagre. For sin støtte til Harald i dennes anstrengelser med å samle de norske provinsene til en nasjon, fikk Ragnvald tildelt seg området Nord Møre og Romsdal. Ragnvald og Harald ble nære venner, men enden på det ble mere dramatisk enn Harald egentlig ønsket da Ragnvalds eldste sønn, Rolf (Rollo av Normandie) ble lyst fredløs. Ragnvald ble stamfar til Orkneyjarlene og de senere Normanniske kongene i England. Ragnvald og Hild Rolfsdtr. hadde foruten Rolf også sønnene Ivar og Tore. Ivar ble drept i Harald Hårfagres felttog mot vikingeangripere på Orkneyene og øyene i vest. Som erstatning for dette tapet ble Ragnvald gitt jarledømmet på Orkneyene, som han sener overførte til sin bror Sigurd. Ragnvald hadde også tre eldre sønner, antagelig med en tidligere hustru eller konkubine som man antar het Tordis.
He was the only son of Hlodvir and became one of the mightiest Earls. He gain control of much of he islands and was the one who appointed his sister's husband, Gille as Earl over the Hebrides. Sigurd Digre was Orkenøy-jarl and King of Man and then Scotland. He married a daughter of the Scottish King, Malcolm.
One of the most famous traditions surrounding Sigurd was his conversion to Christianity. He was basically forced to accept Christianity by Olaf Tryggvesson who threatend to sacrifice his son Hundi, even so Olaf still took Hundi as a hostage to make sure Sigurd stayed true to Christianity. Unfortunately Hundi died and Sigurd dropped the faith.
Sigurd was killed in a battle with Sitric Silkenbeard (the Norse king of Dublin) when they attacked the Irish high king, Brian Bóru, in which Sitric promised Sigurd that he could become the High King fo Ireland if they won. Both Brian and Sigurd lost their lives in this battle, with the Irish victorious.
Sigurd er kjent som Sigurd Digre. Han var en mektig jarl og en stor hærmann. Han var Orkenøy-jarl og konge over Man og en del av Skottland. Han var gift med en datter av skottekongen Melkolm (Malcolm).
Införd i mantalslängden med fullt namn 1699 och 1700. 1702 är bara sonen Nils Eriksson införd med namn.
1691: Erik och Per Mårtensson
1693-1694-1695: Per Mårtensson och hustrun, Erik och hustrun, son Nils
Doreth og Hans hadde følgende barn:
Bent, på Kalsletten i 1752.
Doreth, gift med I Frans Olsen, II Peder Carlsen.
Karen, gift med Peder Andersen.
Ca. 1719: Ingeborg, gift med Søren Hansen Selnes.
Jon, gift med Margrethe Pedersdatter, på Hattøy(?) i 1752.
Ca. 1723: Søren, gift med Ellen Andersdatter Finland, død på Finland i 1804, 81 år
gammel.
Ole, gift med Ingeborrre Pedersdatter, skifte avholdt i 1769.
Ca. 1733: Svend, gift med I Golla Carlsdatter, II Karen Tollefsdatter,
død på Findnes i 1807, 74 år gammel.
Ca. 1736: Peder, gift med Ellen Karlsdatter, på Findnes i 1752, skifte avholdt i 1768.
Doreth døde i 1759:
«22de Sønd: efter Trinit: Blev Dorothea Jens Dtr. Nore Finnes ab: 66 Aar».
En tragedie rammet Findes i 1768:
«d: 17 Febr. Hans Peders: Finnes 30, Lars Hans: 12 aar, Peder Hans: 32 aar, Hans
Peders: 12 aar.
NB: Alle disse kom bort paa Søen» (Kirkebok Tromsø 1753-78, folio 176).
Et «Siele Register over Tromsøe og Helgøe Menigheder saaledes som de befandtes at
være udi Tall d: 15. aug: 1769» viser at enkene satt igjen på gården med barna:
«Gaardernes Nafne:
Finnes med Ribberby
Brukarar og koner:
Hans Ols: - 58 [år]
Born:
Hans Hans. - 19, Hendrich - 12, Johannes - 10, Hendricha - 22, Anne Maria -
18, Elen Dorthea - 9
Brukarar og koner:
Bent Hans: - 32 og Lena Kristophersd. - 30
Born:
Hans Bents. - 7, Kristen - ½, Anne - 3, Elen - 2
Tenarar:
Malena Trondsd. - 30, Margreth Hansd: Enke - 60
Brukarar og koner:
Ingebor Pedersd. Enke - 33
Born:
Hans Ols: - 15, Jens Ols: - 10, Kristopher - 8, Peder - 6, Daareth - 11, Margreth -
4
Brukarar og koner:
Svend Hans: - 38 og Hst. Golla Hansd. - 30
Born:
Hans Svends: - 8, Carnelis - 7, Anders - 5, Margreth - 3, Anna - 2
Tenarar:
Knud Nils: - 40, Tarald Knuds. - 12, Maren Sørensd. - 16, Elen Taraldsd. - 40,
Berith Knudsd. - 9
Brukarar og koner:
Inger Pedersd. Enke - 40
Born:
Peder Hans. - 9, Hans - 7, Daareth - 23, Golla - 20, Margreth - 15, Anne - 2
Tenarar:
Lars Lars. - 29
Brukarar og koner:
Elen Kalsd. - 30
Born:
Kal Peders. - 11, Anders - 8, Carnelis - 7, Johannes - 5, Anne - 13, Maren - 6,
Maria - 4
Tenarar:
Barbroe Olsd: - 40».
Langnes skrives Langenes i 1567 og 1610, Lanngnes i 1614 og Søer Langenes i 1723.
Langanes betyr «Det lange neset».
Jens kom nordover før 1701, og han og Dorothea bodde på Sør-Langnes. Jens var
klokker i kirken, og i tillegg til dette var han postfører, dvs. han førte posten mellom Tromsøya
og Andsnes.
Manntallet for 1701 viser:
«Endog findes Effterskrefne Udj Helgøe Tingsted og hører til Tromsøe Sogn og
Menighed:
...
Opsidernis eller Leylend Stand og Vilkor:
Klocher.
Gaardernis eller pladsernis Nafne:
Sør Langenes.
Opsidernes eller Leilend: Navne: - Deris Alder:
Jens Willums: - 34.
Sønnernis Nafne: - Deris Alder:
Willum Jens: - 1.
Drengis Nafne: - Deris Alder:
Lars Olsen - 30».
Alvin Andreassen skriver i sin artikkel «Litt mer om den første bosetningen på Tennes i
Balsfjorden» bl.a.:
«Jens Villumsen Ebeltoft «Klokker» kom til Tromsø omkring 1696 og bodde på
Sør-Langnes.
På gården Sandnes bodde Hemming Rynildsen. Han var ca. 20 år i 1700 og
sønn til Rynild Hemmingsen. I noen år i 1720-årene delte han bygselen med sin bror Rasmus
Rynildsen. Denne Hemming ser ut til å ha vært en notorisk bråkmaker. I en del år er han årlig
stevnet for Tinget for slagsmål, overfall, beskyldninger, leiermål og skatte- og
avgiftsunndragelser(!), som tydeligvis ikke var ukjent den gangen. Til overmål møtte han ikke
på tinget til tross for lovlig stevning. Til slutt mistet man tålmodigheten med ham og han ble
stevnet for ringeakt for retten. I 1724 ble han dømt til «anseelige bøder at utrede» og om han
ikke klarte det, ble han henvist «til festningens arbejde». Muligens betalte han, for i 1726 er
han oppe i en ny leiermålssak. Etter 1728 hører vi ikke mer om ham, kanskje satt han da
innenfor festningsmurene.
Til Sommertinget i Grundfjord i 1721 ble Hemming innstevnet av Jens Klokker for
grove beskyldninger. Hemming hadde vært innkalt til prosten på grunn av avgifter han ikke
hadde betalt. Hemming benyttet da anledningen til, i andres nærvær, å beskylde Jens Klokker
for å ha stjålet to værer 20 år tidligere, og han kalte Jens en «reinspil og værfad», hva det nå
måtte bety. Dette kunne ikke klokkeren ha sittende på seg. Hemming møtte ikke opp på
tinget, så saken ble utsatt til neste ting. På neste ting ble saken behandlet selv om Hemming
glimret med sitt fravær. Det ble en stor sak av det, selve klokkeren var jo innvolvert, og en
rekke vitner ble innkalt slik at vi får kjennskap til en rekke personer.
Jens Klokker vant rettsaken og fikk oppreisning. Det hører med til saken at da
Jens var med og forkynte dommen for Hemming, overfalt den gode Hemming like godt
klokkeren. Så for dette forelå det fra Jens ny anmeldelse på Hemming ved Sommertinget i
1723, men Hemming møtte ikke.»
Eksaminasjonsprotokollen ved matrikkelforarbeidet i 1723 viser for «Helgøe Tingsted»:
«Nummer:
76.
Gaarde Nafne:
Søer-Langenes.
Opsidders Tall:
1 opsider.
Proprietairs og Bøxel-Raadig:
Tromsøe Præsteboels Jord.
Huusmands Pladser:
Ingen Huusmands plads.
Schoug og Setter:
Fornøden Brendeved.
Qvern og Fischerie:
Ingen Fiskerie.
Situation og Beleilighed:
Lætvunden. Har Soellie.
Sæd:
Har begynt at optage ½ tn. Byg Sæd.
Korn aufling:
1 tn.
Hæste og Creature:
1 Hæst - 10 Kiør - 14 Sourer - 4 Geder.
Taxt effter Gamble Matricul [1 våg = 3 bismerpund (Pd.) = 72 bismermerker]:
1 - 0 - 0.
Forhøied:
0 - 1 - 12».
Utdrag fra den samtidige matrikuleringsprotokollen:
«Opsiddernes Nafne:
Jens Willums:
Taxt effter Gl: Matricul [W: - Pd: - Mark]:
1 - 0 - 0
Gl: Leilending Schat [rDr: - Shilling]:
0 - 48».
Ashley shows that Edward had two daughters by the name of Edith - not one. One was a daughter of Egwina and married Sitric Caech. The other was a daughter of Elfleda and married Otto I.
Ved manntallet fra 1664 er Anders 46 år gammel:
«Heldøens Tingsted.
Gaarde.
54. Nord Langnæs 1 W. [1 våg fisk].
Opsiddere.
Anders Edis: - 46 Aar - Br. 1 W.
Sønner.
Hans - 9 A. [tilføyd med kraftigere penn].
Torckild .nds: - 7 Aar.
Olle - 1½ A. [tilføyd med kraftigere penn]».
«Genneral Jordebog Ofuer Tromsøe Fogderi» i 1667 viser for «Hillesøe Tingsted»:
«Nordlangenes med Sve - 1 W. [1 våg = 3 bismerpund (Pd.) = 72 bismermerker].
Anders Ediesen
Landschyld: 1 W.
Leeding: ½ W.
Ostetiende: 14 Mark.
Føder:
Kiør: 6.
Smaller: 6.
Tilfelde som her ofuen teig....».
Ovenfor under Sør Langenæs: «Erfuerlig Brendefang, uden Ald Anden tilfelde».
Skifte etter Anders ble avholdt 13.05.1693:
«Nord Langenæs J Helgøe Tingsted.
Kongl: May: Soren Skriver J Tromsøe, Søfren Peders: Boyøe, Vorderings Mænd Christian
Arents: Skulgammen og Anders Lars: Kragnæs, Giøre Vitterlig, at Ao Christi 1693 d: 13: May:
Vare Vi Paa Rettens Veyne forsamblede Paa Nor Langenes Effter Begiering J Helgøe Tingst:
udj nu Sal: Mand Anders Edies: Effterlatte Sterfboe, Nerverende dend Sal: Mands Qvinde,
Anne Hansdatter, og Hendis Myndige Børn og Arvinger
Sønnen Nafnl: Hans Anders: og
Datteren Bertte Andersdatter,
Udj Huis Nerverelse, Boen Effter Anvisning er befunden Registerit og Taxerit som følger.
....
Og løber Sig saa forskr: Boets ganske Formue til Penge Nembl: 101 Rdr: 12 sh:
Noget Boen tilkommende Er den Bemelte Sal: Anders Edies: Effterladte Enke Sig effter
tilspørgelse ig at Have, eller Vide af.
Her Jmod Befantis Boen med Effterschr: bortskyldige Gield at vere Beheffted
....
Boens Slette Tilstand Effter Adviset tilkomme Endsom = 79 Rdr: 6 sh:, Derfore Udlagt
....
Summa Summarum Effter Boens ganske Forløb Jn Alles 101 R: 12 sh:
Datum Skiftestædet Ao: et Die ut Supra».
Grepstad ligger på Kvaløya, mot Straumsfjorden vest for Bakkejord. Gården ble tatt
i bruk allerede i vikingtiden, alle gravsettningene på gården og på stranda utenfor vitner om
den gamle bosetningen. Dette er den eneste gården nord for Malangen med den gamle
endelsen «stadir». «Greipr» var et vanlig mannsnavn i middelalderen.
Frem til 1853 hørte gårdene Engenes, Grepstad, Sandvik, indre og ytre Buvik, Torsnes
og Marsletta til Tromsø prestegjeld. Da ble disse gårdene lagt til Hillesøy sogn.
O. Rygh skriver om Grepstad i «Norske Gaardnavne»:
«Gård nr. 2 Grepstad, skrives Grebstad og Gribstad i 1567, Grebstad i 1610, 1614 og
1723.
«Greipsstaðir», af Mandsnavnet «Greipr», som var temmelig almindeligt i middelalderen.
Dette Gaardnavn forekommer paa mange Steder, undertiden ogsaa i Formerne Greipstad og
Grefstad. I den sidste Matr. skr. Greipstad».
Den første person som nevnes på Grepstad er Oluf Andersen. Han var i 1563
«styremand till sinn halfue hyre», og betalte skipperskatten med 5 våger fisk. Oluf nevnes også
i lensregnskapet fra 1567 som bruker av 1 våg fiskeleie. Kronens landvare «aff Gribstad» er på
samme tid 1½ våg fisk.
Oluf Eidissen er nevnt som bruker av gården fra 1610 til 1640. Han betalte skipperskatt
med 2 daler. Hans hustru var Gjertrud Olsdatter. Sønnen Lars, født omkring 1615, er oppført
som bruker av gården i manntallet fra 1664.
Skattelistene viser:
I 1610 betale Ole Eddissen skipperskatt med 2 daler. Nils Larsen betalte
husmannsskatt med 3 mark penger, og Jenns Eddissenn, Niels Jacobsen og Johnn finnd
drengeskatt med 3 mark.
I 1614-15 betalte Oluf Eidissen leidangen med 1 våg og utrorsavgiften landvare
med 1½ våg fisk. Likeså var Niels Lasønn og Jenns Edisønn lagt i leidangsskatten.
I 1619-20 betalte Elluff Eidissen husfrelse med 1½ våg fisk, og leidangen med 1
våg. Halduord, Elling, Lars og Elleff Oelsen betalte leidangen med ½ våg.
I 1620-21 betalte Oluf Eidissen landskyld med 1 våg, Elling Niellsen, Lasse
Nielllsen og Hallduor Niellsen hver ½ våg.
I 1624-25 betalte Olluff Eddissenn leidangen med 1 våg, og landvare med ½
våg. Videre betalte Olluff Ollufsenn, Niels Joennsen, Christoffer og Joen Hansenn hver
leidangen med ½ våg.
Et «Skatte Manndtalls Register Offuer Trumsø Lehnn Anno 1624 viser:
Hillisøe Tinngstedtt - Husmend Eller Ringere Strandsidder:
Grebstad ['G' noe vanskelig å tolke, men er identisk med 'G' i Grøttfiord].
Olluff Oellsen - 3¾ ort».
I 1629-30 betalte Oluff Eidisøn, Peder Jonsen, Halduord og Anders ½ våg hver i
leidangen. Oluff betalte dessuten 1½ våg i landvare.
I 1634-35 betalte Oluff Eidissen landvare med ½ våg fisk og i 1639-40 landvare
med 2 våger fisk.
I 1645-46 betalte Christoffuer Nielsen landvare med 1½ våg, og ga sammen med sin
kone 2 daler i koppskatt:
«Kop skat Eller Hoffuit Pengis Register Offuer Trumsø Lehnn
som Er Taxherit Effter Hans Exelens Her StatHolder Och General Kongl. Commesarier
Deris Anordningh Anno 1645:
Hillisø Thingstedt.
Grepstadt.
Christoffuer - 1 Ort.
Hans Quinde - 1 Ort.
Thiennist Dreng.
Gunder - 8 sh.
Michel - 8 sh.
Een Thienist Pige - 8 sh.
Noch Een Thienist Pige - 8 sh.»
I skattematrikkelen fra 1647 for «Hillisøe Thingsted» nevnes en Olluf bunde som
forarmet:
«Grebstad 1½ w. [1 våg = 3 bismerpund]
Christenn Nielsen 1 w.
Olluff bunde ½ w. Forarmit.
Kongens gresleige».
Det betales 3 ort. i skatt.
Senest i 1648 må Oluf være død, for da svarte Gjertrud og hennes «medarfinger»
skipperskatten.