Kristina Halvardsdotter ble født 1300 , Östnor, Hackås, Jämtlands län, Sweden; døde 1350, Mjälle, Frösön, Jämtlands län, Sweden.
Andre Hendelser og Egenskaper:
Yrke: riddarhustru
Notater:
Yrke:
Riddarhustru. Född omkring 1300 i Östnor, Hackås (Z). Död omkring 1350 i Mjälle, Frösö (Z). Dotter till lagmannen Halvard Agmundsson, känd 1303-1347 eller Halvard Karlsson, känd 1319 enligt Robelin 1995-Skanckeboken sid 385. (Espell)
Kristina ägde halva yttergården Firir Berghi på Frösön, men tvingades, på grund av maken Nils dråp, att 1345 inköpa andra halvan av sin bror, hirdmannen Olaf i Vestanåkern och leverera Yttergården i sin helhet till kronan. Vi möter också Nils och Kristina 1348 där de klagar över att Jon Parter i Fäste tagit för sig att hugga timmer och husvirke i Östnårs och Våle hagar, samt lagt en boskapstig över hennes mark och slagit tre av hennes myrängar sju år i rad. Jon som var död 1348 hade enligt vittne erkänt på sin sotesäng dessa övergrepp och sagt sig när väl kom till hälsa igen fara hem till maken Nils och förlikas med honom. När saken kom upp på hösten 1348 var Nils bortrest från bygden, men Kristina hade fullmakt och vann vid denna stämma. (Källa: Skanke ätten, Roger de Robelin)
Våle i Hackås ägdes 1348 av Nils Hallstenssons hustru och före 1427 av ättlingen Karl Jörsson i Hov, Hackås, enligt en nyligen av J. Liedgren återfunnen rättshandling. (Källa: Jämten 1969, C.R. Carlsson)
Vi kan være sikre på at faren til Kristin, Nils Hallstenssons hustru, het Halvard. Det har vi et diplom på, gjengitt bl.a. i Edv. Bulls 'Jemtland og Norge' sid 33, der det står: 'Kristin Haluardsdotter i fullu umbode Nikolaser Halsteinsonar, sins husbonda'. (Källa: May Teistevoll, Oslo, Norge, epost 2000-04-12)
Vid mitten av 1300-talet drabbades Europa och Asien av den svåraste och kanske mest kända farsoten, vilken i Sverige kom att benämnas digerdöden. Enligt de nordiska traditionerna inkom pesten till oss via ett engelskt fartyg, som anlände till Bergen i Norge år 1349. Härifrån spreds den sedan till det övriga Norden. Bortemot hälften av dåtidens norrmän skall ha avlidit som en följd av pesten och följdepidemierna. Inga jämtländska brev nämner pesten. Nils Ahnlund har emellertid pekat på indirekta bevis för digerdödens härjningar i landskapet, dels det faktum att de jämtländska breven drastiskt avtar efter år 1350, dels att de jämtländska lagmännen Jörund och Halvard, som nämns i brev år 1349, tycks ha avlidit.
I alla landskap finns det folkliga sägner, som berättar om digerdödens härjningar. I exempelvis Ragunda skall rök ha kommit ur endast sju skorstenar, i Alsen ur en enda. I Lockne skall endast fyra människor ha överlevt, medan bara två yngligar skulle ha blivit i livet i Hede, Härjedalen. Från Hammerdal berättas, att då man inte längre orkade med att föra liken till kyrkogården, lade man dem helt sonika på marken med stockar tvärsöver, som skydd mot rovdjur. Naturligtvis har man också satt landskapets ödesbölen i samband med digerdöden.
(Källa: Jämten 1993, sid 51 - ff, Stefan Brink)
Bolig: Österåsen, Fors, Ragunda, Jämtlands län, Sweden
Notater:
Olov Gravlax Nilsson i Österåsen, Fors, Z, fick till kronan år 1346 avstå andelar i laxfisket i Indalsälven för brott, som han och hans fader hade begått. Lax var en eftersökt vara, och den ymniga laxfångsten lockade folk vid omkring att köpa in sig i älven; rätten till deltagande blev föremål för ett slags aktieteckning. 1347 sålde nämnde Olav Gravlax och hans fader vad de hade kvar i Remmeforsen (Döda fallet) till fogden Nils Petersson, (JHH:I:228). 1348 gav Olav samma fogde sin lott i fisket i Strugh och fick i gengäld dennes lott i Skedforsen, båda i Indalsälven, (JHD 70). (Olof Skanke Nilsson (1330 - 1380), som bodde i Bergen, Norge, kan knappast vara en son till Nils Hallstensson, enligt norska forskare).
3.
Peder Nilsson (1.Kristina1) ble født uppsk 1320 , Mjälle, Frösön, Jämtlands län, Sweden; døde etter 1360, Hov, Hackås, Jämtlands län, Sweden.
Andre Hendelser og Egenskaper:
Yrke: Frösön, Jämtland, Norway; underfogde
Notater:
Yrke:
Riksråd, Sysselmann i Tunsberg, sidan Alstadhaug i Hålogaland og til sist i Ryfylke.
Karl Pedersson Skancke (3.Peder2, 1.Kristina1) ble født cirka 1360 , Hov, Hackås, Jämtlands län, Sweden; døde 15 Mai 1430, Hov, Hackås, Jämtlands län, Sweden.
Andre Hendelser og Egenskaper:
Yrke: väpnare, riddare
Karl giftet seg med Radgerd Kettilsdotter cirka 1400. Radgerd ble født 1380 , Seglid, Sunne, Hackås, Jämtlands län, Sweden; døde 1445, Hov, Hackås, Jämtlands län, Sweden. [Gruppeskjema] [Familiediagram]
13. Ingrid Jensdatter Skancke ble født cirka 1455 , Billsta, Hackås, Berg, Jämtlands län, Sweden; døde 1533, Bjärme, Hackås, Berg, Jämtlands län, Sweden.
14. Kerstin Jensdatter ble født cirka 1465 , Billsta, Hackås, Berg, Jämtlands län, Sweden; døde etter 1527, Bjärme, Näs, Jämtlands län, Sweden.
Yrke:
Riddare, Hövitsman i Hackås. Född omkring 1403 i Hov, Hackås (Z). Gift 2 ggr. Hövismannadömet över Jämtland och Härjedalen synes riddar Örjan ha erhållit av konung Karl Knutsson då denne efter kröningen den 20 november 1449 i Trondheims domkyrka på återvägen gästade sin trogne undersåte på Hov. I realiteten efterträdde han sin broder Erik, sysslomannen men med ökad myndighet och en däremot svarande titel, hövitsman. Nyttjades av kung Karl som härförare vid infall i Norge i slutet av 1452 och tidigt 1453. Blev senare medlem av av kung Karls svenska råd och var 1457 kommendant vid Stockholms slott. Under natten till den 24 februari 1457 blev han utsedd till befälhavare över Stockholms slott när Kung Karl icke fann annan utväg än att sätta sin egen person i säkerhet och lämna sin från landsidan kringrända huvudstad och som flykting seglade över till Danzig. Då kung Kristian I senare intog staden, blev herr Örjan, kanslern, doktor Ryting och andra anhängare till kung Karl tagna till fånga och misshandlade av danskarna. (Mona Grimstad - Nils Ahnlund) Som sannolikt anses att Örjan efter frigivningen en tid dolde sig på Sätuna hos hustruns förste make Peter Jönsson Schack. (Skuncke) Norden är vid denna tid i en trestatsunion med Kristoffer av Bayern som gemensam kung. Den 15 september 1445 anslår Kristoffer till sin unga 15-åriga gemål Dorotea av huset Hohenzollern som morgongåva bl.a. Jämtland. Drottning Dorotea, en politiskt begåvad, ihärdig och klok kvinna, överlever sin make. Hon äktar den danske kungen Kristian I av Oldenburg. Unionen faller nu sönder. Kampen om makten efter Kristoffer leder under 1449 till att två kungar väljs - Kristian I och Karl Knutsson Bonde. Några av landets stormän kröner på försommaren Kristian i Oslo och denne hyllas senare i Marstrand. Frostatingsbönderna i Tröndelagen beslutar däremot erbjuda Karl Knutsson kronan 17 juni. Denne drar i oktober med 500 ryttare över värmlands- gränsen till Hamar. Biskopen (Örjans brorson Karl Jensson) är där vunnen för den svenske Karl. Örjan torde ha känt till detta och Karl väljes där 28 oktober och fortsätter till Trondheim, där han krönes av Norges ärkebiskop Aslak Bolt den 20 november 1449. I domkyrkan dubbas då femton nya riddare, dåtidens högsta utmärkelse, som endast de högst förtjänta fick. Örjan Karlsson synes ha varit en av dem. Sin riddartitel blir han trogen. (Sven Schylberg)
Förste kände herre till Hov i Hackås var Karl Pedersson, död år 1430. I ett köpebrev av 1438-04-30 från änkan Rådgerd Kettilsdotter nämns första gången den man som blivit mest känd av ätten Skancke, nämligen Örjan Karlsson. I brevet överlåter Rådgerd gården Heglid i Sunne till herr Ylian (kyrkoherde Örjan). Brevet uppräknar fem söner och mågar till Rådgärd, alla närvarande vid tillfället, nämligen Peder, Örjan, Erik, Jens och Olav. Örjan Karlsson är den förste infödde jämtske riddaren som vi känner. Han vapensköld bestod av ett sporrklätt ben, en 'skånk' på jämtska. Denne Örjan var en typisk jämte på det viset, att han precis som hemprovins slets mellan olika regenter. Än var han den svenske kung Karl Knutsson Bondes (1408-1470) närmaste man och hövitsman i Jämtland. Än kastades han i fängelse och torterades av den Kristian av Oldenburg (1426-1481), kung i Danmark 1449-1481 och i Sverige 1457-1464.
Detta är förhistorien: I ett morgongåvebrev av 1445-09-15 gav kung Kristoffer III av Bayern (1416-1448), svensk kung 1441-1448, åt sin unga drottning Dorotea bl. a. vårt land Jämtland med allt vad därtill hör. Änkedrottning Dorotea (1430-1495) gifte sig sedan år 1449 enligt tidens sed med nye kungen på Danmarks tron, Kristian av Oldenburg. Men nu blandade sig den svenske kungen Karl Knutsson i leken. Det visade sig då, att stormännen i sydnorge ville ha Kristian till kung, medan folket i Tröndelagen föredrog Karl Knutsson. Nu gällde det att handla snabbt. Med 500 man drog Karl Knutsson Bonde genom Värmland till Trondheim, där han lät ärkebiskopen kröna sig 1449-11-20. Samtidigt dubbades femton nya riddare och en av dessa var Örjan Karlsson från Hov i Hackås. På återvägen till Sverige stannade kung Karl minst en vecka i Jämtland, troligen som gäst hos den nydubbade riddaren Örjan Karlsson. Men slaget var ingalunda vunnet med detta, de ledande i Norge höll på den danske kungen. Emellertid hade kung Karl med Örjans hjälp 1452-08-13 lagt Jämtland under svenskarna. Örjan nämns i brev som riddare och hövitsman i Jämtland och Härjedalen. Med eller utan kungens närvaro drog Örjan tre gånger mot Tröndelagen med väpnad här. Varje gång blev han tillbakaslagen, tredje gången dessutom nesligt. När danske kungen med en massa stormän närmade sig 'då flydde förenämnde Örjan försmädligen till skog och mark med sitt sällskap'. Det verkar nästan som om kung Karl utnyttjade den godtrogne och säkert hederlige och rättskaffens jämten, som han bundit upp med sin riddartitel.
Nästa gång vi hör om Örjan Karlsson 'den sköna man', som krönikan säger, befann han sig i Stockholm, utsedd till befälhavare på slottet, medan kung Karl skuddade stoftet av sina fötter och flydde till Danzig. För nu var kung Kristian på krigsstråt och tågade in i Stockholm midsommardagen år 1457 som svensk kung. Örjan kastades i fängelse, men blir så småningom fri och gifter sig med en frälseänka från Uppland. Den halsstarrigt envise kung Karl gör ett nytt misslyckat kuppförsök och Örjan, som tydligen var inblandad också denna gång, kastas ånyo i fängelse och torteras nesligt. Efter frigivningen vände Örjan tillbaka till hemgården i Hackås. Han överlät år 1469 halva sin gård till sonen Karl Örjansson och blir 'sytningsman', d.v.s. han bodde kvar på gården enligt den tidens visa åldringsvård. (Källa: Sällsamheter i Jämtland, Daga Nyberg, 1981)
De främsta bland de adliga krigarna var riddarna som dubbades av kungen. Riddarna betjänades av adliga väpnare och småsvenner. Riddarväsendets anda var chevaleresk. Trohet, heder och ära framställdes som höga ideal. Till riddarnas plikter hörde att skydda de svaga. I första hand kom detta gälla kvinnorna, och de hyllades tillsammans med kampen och äventyret i sånger och romaner. En ringa del av denna kontinentala riddardiktning nådde i sent och stympat skick fram till vårt land. Genom sina väl behärskade rörelser ville riddarna framstå som ett föredöme i värdighet och sinnesjämvikt inför mängden. Den nya stormansklassen var väl medveten om sitt värde och sin plats i samhällshierarkin och fann ett sätt att uttrycka sin exklusivitet i bild. Det skedde genom heraldiken, genom vapensköldar och andra tecken. (Källa: Alf Åberg)
Kerstin Jensdatter (8.Jens4, 6.Karl3, 3.Peder2, 1.Kristina1) ble født cirka 1465 , Billsta, Hackås, Berg, Jämtlands län, Sweden; døde etter 1527, Bjärme, Näs, Jämtlands län, Sweden.
Yrke: Hov, Hackås, Jämtlands län, Sweden; ägare och väpnare
Notater:
Yrke:
Ägare av Hov. Född omkring 1440 i Hov, Hackås (Z). Schylberg menar att Örjan och Margret inte gifter sig förrän efter 1457, vilket enligt Schylberg betyder att Karl bör vara Örjans son i en tidigare förbindelse. (PW) Efter Karls död 1485 intygar två män på tinget i Berg, att han "icke var en horeson utan en skjelgeten frälseson", dvs. avlad i ett rättsligt förhållande. (Sven Schylberg)
Jens giftet seg med Gullov Mogensdotter Blix etter 1566. Gullov ble født kal 1540 , Faxnälden, Näskott, Jämtlands län, Sweden, Sweden; døde 7 Des 1629, Rödön, Jämtlands län, Sweden. [Gruppeskjema] [Familiediagram]
Barn:
25. Peder Jensson Skanke ble født etter 1571 , Faxnälden, Näskott, Jämtlands län, Sweden, Sweden; døde før 28 Des 1647, Hackås, , Jämtlands län, Sweden.
Generasjon: 9
24.
Ramborg Gundersdotter (22.Årsilla8, 19.Märta7, 16.Ericus6, 14.Kerstin5, 8.Jens4, 6.Karl3, 3.Peder2, 1.Kristina1) ble født 1593 , Hov, Alsen, Jämtlands län, Sweden; døde 1645, Rönningsberg, Alsen, Jämtland, Sweden; ble begravet 9 Mar 1645, Alsen, Jämtlands län, Sweden.
Ramborg giftet seg med Erik Matsson 1612. Erik (sønn av Mats Eriksson) ble født 1590 , Rönningsberg, Alsen, Jämtland, Sweden; døde 1651, Rönningsberg, Alsen, Jämtland, Sweden. [Gruppeskjema] [Familiediagram]
Barn:
26. Lucia Eriksdotter ble født cirka 1613 , Rönningsberg, Alsen, Jämtland, Sweden; døde cirka 1687, Rönningsberg, Alsen, Jämtland, Sweden.
39. Anna Jonsdotter ble født 1687 , Ubyn, Mattmar, , Jämtlands län, Sweden; døde 29 Mai 1751, Kvittsle, Mattmar, Jämtlands län, Sweden; ble begravet 9 Jun 1751, Mattmar, , Jämtlands län, Sweden.
31.
Per Jönsson (27.Jens10, 25.Peder9, 23.Jens8, 20.Peder7, 17.Örjan6, 15.Karl5, 9.Örjan4, 6.Karl3, 3.Peder2, 1.Kristina1) ble født cirka 1626 , Hackås, , Jämtlands län, Sweden; døde mellom 26 Okt 1677 og 6 Mar 1678, Hov, Hackås, Jämtlands län, Sweden.
Yrke:
Sägs ha varit en stor, reslig man med glatt och muntert sinne med en ogemen stark och stadig röst. Blev student 1660, prästvigd 1664, skolmästare i Oviken 1670, komminister där 1680, kyrkoherde i Lit 1688 till sin död. Trivialskolans första katalog, 1679, upptar eleven Kenicius Olai, Elias halvbror. (Skuncke) Lär ha haft stark grof röst både i utspråk och sång. Någon gång före sin död hade han begärt att sonen Anders skulle bli hans efterträdare, vilket också skedde i januari 1703 vid faderns frånfälle. (Birgit Dahlsjö-Bohm)
Familie/Ektefelle/partner: Peder Kielsen. Peder ble født cirka 1662; døde 1733; ble begravet 15 Mar 1733, Røros, , Sør-Trøndelag, Norway. [Gruppeskjema] [Familiediagram]
Barn:
44. Faste Pedersen Kjelsberg ble født cirka 1687 , Røros, , Sør-Trøndelag, Norway; døde 1772, Røros, , Sør-Trøndelag, Norway.
Generasjon: 12
39.
Anna Jonsdotter (30.Märeta11, 26.Lucia10, 24.Ramborg9, 22.Årsilla8, 19.Märta7, 16.Ericus6, 14.Kerstin5, 8.Jens4, 6.Karl3, 3.Peder2, 1.Kristina1) ble født 1687 , Ubyn, Mattmar, , Jämtlands län, Sweden; døde 29 Mai 1751, Kvittsle, Mattmar, Jämtlands län, Sweden; ble begravet 9 Jun 1751, Mattmar, , Jämtlands län, Sweden.
Anna giftet seg med Nils Nilsson 1709. Nils (sønn av Nils Nilsson og Marita Nilsdotter) ble født 1688 , Kvittsle, Mattmar, Jämtlands län, Sweden; døde 8 Jul 1737, Kvittsle, Mattmar, Jämtlands län, Sweden; ble begravet 17 Jul 1737, Mattmar, , Jämtlands län, Sweden. [Gruppeskjema] [Familiediagram]
Barn:
45. Nils Nilsson ble født 20 Aug 1710 , Kvittsle, Mattmar, Jämtlands län, Sweden; og døde.
46. Maret Nilsdotter ble født 22 Okt 1712 , Kvittsle, Mattmar, Jämtlands län, Sweden; og døde.
47. Jon Nilsson ble født 23 Des 1714 , Kvittsle, Mattmar, Jämtlands län, Sweden; og døde.
48. Kerstin Nilsdotter ble født 10 Mar 1717 , Kvittsle, Mattmar, Jämtlands län, Sweden; og døde.
49. Jakob Nilsson ble født 2 Nov 1718 , Kvittsle, Mattmar, Jämtlands län, Sweden; og døde.
50. Anders Nilsson ble født 31 Jan 1723 , Kvittsle, Mattmar, Jämtlands län, Sweden; og døde.
51. Erik Nilsson ble født 15 Okt 1725 , Kvittsle, Mattmar, Jämtlands län, Sweden; døde 27 Aug 1788, Sundsbacken, Hallen, Jämtlands län, Sweden; ble begravet 3 Sep 1788, Hallen, Jämtlands län, Sweden.
52. Maret Nilsdotter ble født 24 Jul 1728 , Kvittsle, Mattmar, Jämtlands län, Sweden; og døde.
53. Jakob Nilsson ble født 8 Mar 1730 , Kvittsle, Mattmar, Jämtlands län, Sweden; og døde.
54. Anna Nilsdotter ble født 8 Des 1731 , Kvittsle, Mattmar, Jämtlands län, Sweden; og døde.
1300 - 1350 (50 år)
