En Skeen dragsmed i Fors, fransos, tjänstgör vid smedjan i Kroppa 1628-52. Han kallas mot slutet av perioden allt oftare Stiern dragsmed och hade 1642 sex personer i hushållet. I Närkes roteringslängd 1640 heter han Steen Christenson dragsmedh och i mtl 1647 skrivs han som Skeen Anderson. I Färnebo härads dombok 27-28/8 noteras Schen Chrispinson i Fors. Det förekigger alltså betydande osäkerhet om såväl förnamn som patronymikon.
Crins van der Veecht, järnräckare från Aachen, tecknade 7/4 1625 i Amsterdam ett ettårsavtal för sig och sin gesäll (Leufstaarkivet kartong 42/44 på RA). Man frågar sig hur namnet Crins kan ha uttalats. På vallonska bör det ha hetat "Kräng" med nasalljud. Men i de delar av Aachen där man talade flamländska kan namnet ha uttalats som "Schrejn" med det typiskt holländska strupljudet för sch, där det efterföljande r:t blir rullande. När han sedan kom till Sverige skulle detta namn överföras i svensk skrift och det låg då nära till hands att stava efter uttalet, varför inte som någon av de varianter på Schen som noterats ovan.
Yrket dragsmed var benämningen på den arbetare som drog ut (räckte ut) järnet till stångjärn, varför även sysselsättningen talar för att det är Crins van der Veecht som göms bakom beteckningen Skeen dragsmed. Patronymikonet Ander(son) i mtl 1647 kan vara föranlett av ursprungsnamnet (v)an der (Veecht). Chrispinson 1652 är svårare att förklara, men kan vara influerat av Crins. Troligen identisk med Krin Krinsson i Hättälv som finns vid Bergstinget 16/12 1664 mål 4, samt i Färnebo härads dombok 1654 s. 231 nr 5 - stämningsförsittning, även Johan Krinsson vid Jordkullen.