| # |
Notater |
Linket til |
| 5651 |
Myndighetsbeslut:
På fri fot med pass till Nysund och biljett till Degerfors.
Anmärkning:
Efter föredragande av förpassningen uppgav han på framställda frågor. Att han vårdats hemma hos föräldrarna till 18 års ålder. Att han senast varit mantals- och skattskriven i Nysunds församling. Att han ej varit straffad för brott i Sverige. Att han arbetat i två år vid Ofotenbanan och kom till Norge först för 8 månader sedan, då han genast begick det brott, för vilket han där straffats, att han därvid varit i sällskap med Olsson och Larsson. Att han är ogift. Att han har 1 kr.
Förpassad av:
Blivit till härvarande länsfängelse förpassad av Politimästaren i Kristiania och överlämnad till K.B:s i detta län förordnande, sedan han, enligt inkommet meddelande, i Norge undergått 8 månaders straffarbete för våld mot polis.
Förhörsdatum:
1902-4-15
Protokollsnummer:
74-224-1902
Källa:
Värmlands Landskansli A 2:18 | Eriksson, Erik Johan (I16600)
|
| 5652 |
myocarditis | Eriksdotter, Vilhelmina Ingeborg (I33928)
|
| 5653 |
Myrdet. | Tokesen, Palme (I7829)
|
| 5654 |
Måns och Maria deltog i husförhör i Perstorp sista gången 26/12 1756.
Måns och Maria deltog i husförhör i Perstorp sista gången 26/12 1756. | Familie: Måns Nilsson / Maria Andersdotter (F2266)
|
| 5655 |
Måns är troligen son till Nils Olofsson (Karlskoga domböcker 1691/2, 1688/2-2, 1686/1-1, 1682/1), i sin tur son till Olof Månsson, död 1688 (1688/2-1, 1658, 1649-2) som var måg till Erik Börgesson i Högåsen (1641, 1649-1). | Nilsson, Måns (I9886)
|
| 5656 |
Mäster från ca 1837 vid samma hammare. | Wahlström, Petter (I14941)
|
| 5657 |
Mäster Åberg vid Lidefors bruks kolare. | Bengtsson, Bengt (I29333)
|
| 5658 |
Mästersmed från 1747. | Andersson Utter, Jonas (I35285)
|
| 5659 |
Mästersmed vid Bjurbäcken öv. -(1689-90), 1693-1703, ålderman, "illa sjuk" 26/5 1703, död, 65 år. (Var gift 1688). Färnebo härads domböcker: okt. 1688 s. 293 nr 3 - hor med pigan Gunilla; mars 1689 s. 325 nr 2 - slagsmål med Bryngel Larsson ibid; mars 1689 s. 325 nr 3 - hor med pigan Gunilla; okt. 1689 s.24 nr 10 - slagsmål med Bryngel Larsson ibid; mars 1690 s. 59 nr 4 - stämningsförsittning, förbudsbrott. Bergsting: 20/7 1688 mål 18. I alla dessa mål kallas han Kristoffer Krinsson. | Krinsson, Kristofer (I56435)
|
| 5660 |
Mästersmed, ålderman. | Björn, Anders Persson (I34975)
|
| 5661 |
Mästersmed. | Andersson Utter, Johan (I35166)
|
| 5662 |
Mästersven 1718. | Andersson Utter, Johan (I35178)
|
| 5663 |
Mästersven 1746. | Andersson Utter, Karl (I35283)
|
| 5664 |
Mästersven fram till Johan August föds 1820. | Birath, Adam (I11482)
|
| 5665 |
Mästersven i Degerfors 1711-15, mästare där 1717-39. | Jonsson Hane, Göran (I24789)
|
| 5666 |
Mästersven i Lidefors bruk 1722-1733 (minst). | Hansson Moberg, Per (I15605)
|
| 5667 |
Mästersven i Visnum till 1850. | Mörk, Salomon (I22227)
|
| 5668 |
Mästersven vid Degerfors 1820-21, vid Ramundeboda (T) 1821-25, vid Degerfors 1825-33, mästersmed där 1833-40, vid Håkanbol 1840-43, vid Bofors 1843-48. | Jonasson Wennerström, Niklas (I11162)
|
| 5669 |
Möjliga anor:
http://hem.bredband.net/b251943/Dis/Farmor/0001/3844.htm | Jönsson, Olof (I67643)
|
| 5670 |
Mördad av en sammansvärgelse av riddare. | Karl I av Flandern (I54668)
|
| 5671 |
N:o 11. | Familie: Lars Larsson Falk / Lena Hybbert (F11829)
|
| 5672 |
Namn, ålder och dödsort talar för att det är denna Kerstin som begrovs, ingen titel i begravningsboken. | Larsdotter, Kerstin (I9740)
|
| 5673 |
Namn: Fritz Emil Pettersson
Fritz Emil och broden August Emanuel tog namnet Hjerling mellan åren 1896 och 1899 (Ervalla AI-17 (1896-1899) sid 97). Troligtviss en koppling med att de bodde i Jerle Torvbolag, Flåten | Hjerling, Fritz Emil (I35472)
|
| 5674 |
Namnet är ej angivet i dopboken, ren antagelse att det är Lars som är döpt denna dag. | Kristmansson, Lars (I8481)
|
| 5675 |
naturfel, halv idiot,förövrigt frisk och färdig | Larsson, Ernst (I46149)
|
| 5676 |
navelsträng | Gustavsson, Johan (I11972)
|
| 5677 |
Navnet Malangen er gammelt, helt fra den grå oldtid da menn av norsk ætt og mål
første gang kom til fjorden og ga den navn. Det er sammensatt av de gammelnorske ord
«malr», som betyr pose eller sekk, og «angr» som er et vanlig gammelnorsk ord for fjord. At
dennne fortolkning er riktig, bekreftes av navnene Målselv, Målsnes og Målsjord, som er
avledet av en sideform «máll», som har vekslet med «malr». «Malangr» betyr altså
Posefjorden. At navnet er betegnende, det kan ingen være i tvil om som har reist fjorden inn
eller ut, og sett hvordan den på flere steder kniper seg sammen til smale partier, med bredere
og åpne fjordstykker og botner innenfor.
Nordmenn fra Kyst-Norge flyttet inn i Malangen på slutten av 1500-tallet og utover
1600-tallet. I Balsfjorden skjedde det i flere bølger, sist på 1600-tallet og fra 1730 og utover.
Innflytterne kom fra kysten av Troms og sørover til Salten, Helgeland og Trøndelag. Tidligere
reindriftssamer ga dessuten opp reindrifta og ble bofaste. Det skjedde vesentlig utover
1700-tallet og særlig etter 1750. En del kvæner kom dessuten over Kjølen under og etter den
store nordiske krig.
I de eldste skattelistene omtales alle sjøsamene på nordsiden av fjorden under
«Malångers by» uten nærmere stedsangivelse. Ordet «by» er en svensk oversettelse av det
samiske ordet «sii:da». En sii:da besto av en gruppe mennesker som levde innenfor et
nærmere angitt ressursområde som var avgrenset i forhold til andre sii:da-områder. Antagelig
hadde sjøsamene fra først av sine sesongboplasser, fortrinnsvis vinter og vår, ute i fjorden, ut til
Spildra - «Spildar Sii:da» -, Bakkeby og Sand.
I løpet av «baggernes offensiv» på slutten av 1500-tallet og begynnelsen av 1600-tallet
ble sjøsamene trengt tilbake til tidligere sommerboplasser, lenger inn i fjorden: Nordby,
Nordfjordbotn og Aursfjord. Da trykket fra den jordbrukende befolkning økte ytterligere, ble
samene trengt ut i marka til tidligere høstplasser, til Fjellbygda, Nordfjordheia og til området sør
og øst for Aursfjorden. Bare Skutvik forble «finnerydning» og sjøsamenes siste bastion nede
ved sjøen. De andre områdene ble gårder som etter hvert fikk en norsk jordbrukende
befolkning. I 1599 gikk den egentlige nordmannsbygda inn til Spildra, mens det i finnefjorden
innenfor hadde satt seg ned noen få nordmenn ifølge Claus Urne.
Spildra omfattet øya, nesset og bukta, og kan ha blitt ryddet sist i 1580-årene av
Rennild Oluffsen, dersom han ikke alt satt på den tidligere. Vårt kildemateriale er for spinkelt til
å fastslå dette med sikkerhet.
Rennild var en av de tre brukerne som ble nevnt under Furø i skattemanntallet fra
1567. Her finner vi de tre eldste navngitte «bumenn» i Malangen, nemlig Edis Nielzenn, Oluff
Ediszønn og Rennild Oluffszønn. Etter navnene å dømme kan de være far, sønn og
sønnesønn. De betalte hver ½ vog i leding. Per Rønildsen, som er en av brukerne på Spildra i
1610, kan ha vært sønn til Rennild og enten ha overtatt en del av gården eller ha ryddet den
sist på 1500-tallet.
På gården finner vi også Michel Olsen som satt med halve Spildra i 1610. Det er ikke
kjent når Michel ble født, hvor han kom fra, eller hvem som var hans hustru. Michel han kan ha
vært svoger til Per Rennildsen. I så fall kan Michel's kone ha vært en datter til Rennild
Oluffsen.
Michel hadde følgende barn (minst):
Ca. 1611: Peder, overtok halve gården.
Oluf, overtok halve gården.
Eidis.
En datter, navn ukjent.
I 1620 har Michel overtatt den andre halvparten av Spildra etter Per Rønildsen's enke,
og satt dermed med hele gården.
Landskatt til Martini i 1624 viser:
«Skatte Manndtalls Register Offuer Trumsø Lehnn Anno 1624:
Hillisøe Tinngstedtt - Husmend Eller Ringere Strandsidder:
Spilderen.
Michell Oellsen - 3¾ ort».
I 1645 har sønnen Peder overtatt halve bruket:
«Kop skat Eller Hoffuit Pengis Register Offuer Trumsø Lehnn
som Er Taxherit Effter Hans Exelens Her StatHolder Och General Kongl. Commesarier
Deris Anordningh Anno 1645:
Hillisø Thingstedt.
Spilderen.
Michel Oels: - 1 Ort.
Hans Quinde - 1 Ort.
Hans Sønn - 8 sh.
Hans Daatter 8 sh.
Thieniste Pige - 8 sh.
Noch Een Thieniste Pige - 8 sh.
Peder Michels: - 1 Ort.
Hans Quinde - 1 Ort.
Hans Thieniste Pige - 8 sh.»
Skattematrikkelen fra 1647 for «Hillisøe Thingsted» viser at Michel nå er borte, sønnen
Oluf har overtatt etter ham:
«Ytter Spilderen 2 pd. [1 våg = 3 bismerpund]
Olluff Michelsenn 2 pd.
Kongens gresleige».
Det betales ½ dr. i skatt.
Ved manntallet i 1666 brukte Peder Michelsen all jorden alene. | Olsen Spildra, Michel (I9229)
|
| 5678 |
Minst en nålevende eller privat person er linket til dette notatet. Detaljer ikke tilgjengelig. | Privat (I1)
|
| 5679 |
Nedkom i Torshälla landsförsamling. | Johansdotter, Albertina (I17079)
|
| 5680 |
Nedkomatatert Karlskoga, avis till Kristinehamn. | Eriksson, Ann-Marie (I34225)
|
| 5681 |
Minst en nålevende eller privat person er linket til dette notatet. Detaljer ikke tilgjengelig. | Norgren, N.G. (I65688)
|
| 5682 |
Minst en nålevende eller privat person er linket til dette notatet. Detaljer ikke tilgjengelig. | Johansson, V.E-B (I76880)
|
| 5683 |
Nedkomatert i Lidköping. | Sandros, Gunilla Margareta (I70901)
|
| 5684 |
Minst en nålevende eller privat person er linket til dette notatet. Detaljer ikke tilgjengelig. | Larsson, C.G. (I70864)
|
| 5685 |
Minst en nålevende eller privat person er linket til dette notatet. Detaljer ikke tilgjengelig. | Åsberg, S.M. (I69976)
|
| 5686 |
Nedkomatert i Sollentuna. | Andersson, Mary Elisabet (I70761)
|
| 5687 |
Nedkomatert i Sunnemo. | Omsén, Olov Göte (I64238)
|
| 5688 |
Minst en nålevende eller privat person er linket til dette notatet. Detaljer ikke tilgjengelig. | Lagercrantz, A.E.M. (I48934)
|
| 5689 |
Nedkommatert i Madesjö, Kalmar län. | Petersson, Nils Erik Ingemar (I60184)
|
| 5690 |
Minst en nålevende eller privat person er linket til dette notatet. Detaljer ikke tilgjengelig. | Eriksson, E.A.O. (I25563)
|
| 5691 |
Minst en nålevende eller privat person er linket til dette notatet. Detaljer ikke tilgjengelig. | Bråtner, B-MA.G. (I42388)
|
| 5692 |
Minst en nålevende eller privat person er linket til dette notatet. Detaljer ikke tilgjengelig. | Endresen Hahne, A. (I48333)
|
| 5693 |
Nektet sine to eldste sønner arven etter sin mor, ble innebrent som hevn og en forbannelse om ættedrap i slekten for all framtid. | Visbur (I8048)
|
| 5694 |
nephritis chron. | Gustavsson, Frans Oskar (I13193)
|
| 5695 |
nephritis chron. | Emilsdotter, Augusta Vilhelmina (I24420)
|
| 5696 |
nephritis chron. | Dahlström, Eugenia Hildur (I31451)
|
| 5697 |
Nerikes regemente, Edsbergs kompani.
Från 1884 soldat i Stabo, Skaershult. | Jonsson Bäck, Erik Gustav (I12710)
|
| 5698 |
Nevstein Bårdsson. Født ca. 925. Han var gift med Rannveig Tordsdatter. Født ca. 935. Hun var datter av Tord Brynjulvsson (905-), som bodde på Aurland. | Bårdsson, Nevstein (I55308)
|
| 5699 |
Ni barn. | Familie: Peder Jakobsen Falch / Anna Jonsdatter Benkestok (F126)
|
| 5700 |
Niels Bugge satt i 1302 i Riksrådet, og nevnes blant vitnene i kong Erik Menveds gjeldsbrev til byen Rostok. Han hadde en sønn.
Følgende avsnitt er hentet fra Bondesens bok, ss. 39-40 og 121-123, med unntak av rettelser fra Bjørksets bok.
De Bugger svang Sværd og Herreskjold
I Frihedskamp, mod Tynge og Vold;
Men Skjold og Vaaben blev lagt i Muld,
Og Navnet forsvant med Borg og Guld.
Dog frem af Mulde skød nye Skud,
De Buggeroser gikk ikke ud.
Paa Fjeld os Slette de blomstrer end
Og skænked' os mange ædle Mænd.
Med Andens Sværd og med troens Skjold
For Hjertets Frihed, mod Fjendevold
Se siden kæmped' og derved vandt
Sig borg og Skatte, som aldrig svandt.
Gud give, de Bugger Led for Led
maa stedse vandre i Kristi Fjed! Da falmer de ei, gaar aldrig ud,
Men blomster her og evigt hos Gud.
(Teksten fra Bondesens bok er oversatt fra dansk av Carsten Berg)
Navnet Bugge er eldgammelt i nord. Allerede på Fridlev den Raske og Frode Fredegodes tid treffer vi Bugger i Skåne og Halland. Saxo Grammaticus forteller således om en høvding som var av de hallandske Bugger, og som falt ved Hvirvelshavn på Sjælland i tvekamp med kong Fridlev hin Raske. Hvirvelshavn er det nåværende Bisserup ved Vordinborg Bugt. Også i Jylland har navnet vært utbredt i oldtiden. I Højene ved Glenstrup, ikke langt fra Hobro, levde en Hr. Turild Bugge - "den Skatte-Konnung" ? med sin familie. "Af hannem de christne Buggers Oprindelse", heter det hos Klevenfeldt.
Slekten Bugge i Danmark En mil syvest for Viborg endrer de jydske heders nakne høyland seg plutselig og fremviser en øy av berg, omkranset at storslåtte, bratte lyngbakker og utstrakte skoger. Like ved det nåværende (1910) Bækkelund Hotell, ved sjøen, lå Niels Bugges stolte borg Hald, som han kjøpte av Peder Ludvigsøn Eberstein og hans søster Margrethe i 1345. Ridder Niels Bugge var sin tids rikeste adelsmann, med årlige inntekter beregnet til 300 lester korn, over 14000 tønner bygg. Han var en vakker mann med et ridderlig ytre, myndig, men også aktet for sin edelmodighet. Danmarks Adels Aarbog begynner hans slektslinje med: | Bugge, Niels (I2097)
|
