Modern Olga försökte få Svjatoslav att döpa sig, men han ville inte höra på det örat. Kristendomens kärleksbudskap tilltalade knappast Svjatoslav, som förefaller ha varit en råbarkad typ. (Källa: Vikingar i österled, Mats G. Larsson)
Den byzantinske historieskrivaren Leo Diakonos har i en skildring beskrivit Svjatoslav som person: 'Han var av medellängd, varken för lång eller för kort; han hade täta ögonbryn, blå ögon, platt näsa; han rakade skägget på hakan, men täta långa hår hängde ned från överläppen. Hans huvud var helt kalt - bara på ena sidan hängde en hårlock som tecken på släktens förnämhet. Halsen var tjock, skuldrorna breda och hela gestalten ganska välskapt. Han verkade dyster och vild. I hans ena öra hängde en guldring smyckad med två pärlor och i mitten en rubin. Hans kläder var vita och skilde sig från de andras bara genom sin renhet. (Källa: Vikingar i österled, Mats G. Larsson)
År 969 attackerade fursten av Kiev, Svjatoslav, den väst-östliga handelsvägen längs Volga till Bulgar. Han kontrollerade redan tidigare den nord-sydliga leden från Novgorod till Dnjepr och hans avsikt kan ha varit att bryta handeln med siden på denna med stäppvägen genom Kiev konkurrerande handelväg. En bysantinsk källa beskriver hans dräkt och frisyr som rent slavisk eller snarare tatarisk. Hans attack på Volgaleden fick också följder som knappast kunde vara mera katastrofala för nordiska handelsmän. Handeln på Bulgar verkar helt ha brutits, liksom flödet av arabiskt silver norrut till Norden. På goda grunder kan man ifrågasätta om inte Birkas plötsliga upphörande som handelscentrum och Hedebys nedgång vid denna tid var direkta resultat av Svjatoslavs attacker. (Källa: Vikingen, Nordbok 1975).
Sonen Vladimir var resultatet av en lös förbindelse mellan fursten och hans moders hushållerska, Malusha eller Malmfrid, och räknades därför inte som fullvärdig. (Källa: Vikingar i österled, Mats G. Larsson).
Maloucha (Malusha) was a Slav, formerly a concubine.
Yrke:
Matuscha var husholderske hos Olga, mor til Svjatoslavs, og hans konkubine.
Død:
Y
Barn:
Vladimir den store og hellige ble født cirka 956 , Kiev, Ukraine; døde 15 Jul 1015, Berestovo, Ukraina; ble begravet , Church of the Tithes, Kiev, Ukraine.
Yrke: Mellom 913 og 945, Kiev, Ukraine; storfyrste
Notater:
Igor är en rysk form av det nordiska namnet Ingvar. När furst Oleg dog år 912 kunde Igor, den rättmätige arvtagaren till riket, äntligen sätta sig på tronen. En Ibn Fadlan reste i riket och skrev noggrant ner sina iakttagelser i en reseskildring. Rusernas kung, säger han, har i sitt slott 400 av sina tappraste män, som stupar med honom och låter sig dödas för honom. De har alla sin plats under hans tron, som är mycket stor och prydd med ädelstenar. Där finns också 400 slavinnor, och ofta har han samlag med en av dem i närvaro av sina vapenbröder. Kungen stiger aldrig ner från tronen och när han har naturbehov förrättar han dem i en skål. När han vill rida förs en häst fram till tronen så att han kan stiga upp direkt på den och rida bort. Ibn Fadlan beskriver också rusernas utseende, 'jag har aldrig sett så fulländade kroppar, de var som palmträd, blonda och rödlätta. De har varken jackor eller kaftaner, utan mannen bär en dräkt som täcker ena sidan av kroppen men lämnar en hand fri. Var och en har med sig en yxa, ett svärd och en kniv, och dessa redskap lämnar de aldrig ifrån sig. Deras svärd är breda, räfflade, av frankisk tillverkning. Från naveln till halsen är de tatuerade i grönt med träd och andra bilder. Alla deras kvinnor har över bröstet en dosa fastgjord, som är av järn, silver, koppar eller guld, efter mannens förmögenhet och inkomst'. Berättaren kritiserar rusernas dåliga hygien och omåttliga öldrickande. (Källa: Vikingar i österled, Mats G. Larsson).
Død:
Døde i kamp med den slaviske stammen Drevljaerne.
Olga den Hellige ble født , Pskov, Russia; døde 969, Kiev (Holmgård), Ukraine.
Andre Hendelser og Egenskaper:
_UID: 225BC47A7CAB4A5E8948FD255103E07F302D
Yrke: Mellom 945 og 962, Kiev, Ukraine; fyrstinne, regent
Notater:
Fødsel:
890
Yrke:
Etter at Olgas mann ble myrdet i 945, førte hun i 10 år Russlands regjering for sin umyndig sønn Svjatoslav. Deretter dro hun til Konstantinopel og lot seg døpe i 957. I dåpen fikk hun navnet Helena. Hun var den første russiske fyrstinne som ble en kristen. Den greske kirken, men ikke den romerske, gjorde henne til helgen. Hennes dag er 11. juli.
Barn:
2. Svjatoslav, I av Kiev ble født 942 , Kiev (Holmgård), Ukraine; døde 972, Kiev (Holmgård), Ukraine.
Generasjon: 4
8.
Rurik, av Ryssland ble født før 844 , Roslagen, Svealand, Sweden; døde etter 879, Kiev, Ukraine.
Andre Hendelser og Egenskaper:
_UID: A87813CB80E548979D9C4394FC6CF902B5A1
Yrke: Mellom 862 og 879, Novgorod; fyrste
Notater:
Enligt den ryska Nestorskrönikan begav sig representanter för de olika stammarna över havet till en varjagstam som kallades Rusþ och sade till dem: 'Vårt land är stort och fruktbart, men där saknas ordning. Kom och regera över oss !'. Det bestämdes att tre bröder från ruserna skulle komma med sin följen. Den äldste av dem, Rurik, slog sig först ned i staden Ladoga och senare i Novgorod. Ruriks två bröder dog redan efter några år, och Rurik tog över deras områden. Från Novgorod kom han därmed att härska över stora delar av nordvästra Ryssland. Rurik byggde enligt traditionen sitt fäste på en plats som heter Gorodisce 'den gamla borgen' och som ligger intill Volkhov strax söder om Novgorod. Här har man också grävt fram material från mitten av 800-talet med starka skandinaviska inslag. (Källa: Vikingar i österled, Mats G. Larsson)
Rurik (fornsvenska Rörik), enligt Nestorskrönikan en sveahövding, som i mitten av 800-talet skall ha koloniserat västra Ryssland och år 862 anlagt staden Novgorod. Rysslands härskare före 1598 räknade sina anor från Rurik. (Källa: Bra Böcker)
Rurik död 879, en troligen svensk vikingahövding, som enligt Nestorskrönikan blev det ryska rikets grundläggare och vid 800-talets mitt tillsammans med sina män, ruserna, grundade ett välde med Novgorod som centrum. m rurikid: benämning på ättling till Rurik, dvs medlem av den furstesläkt som regerade i Ryssland från 800-talet till 1598. (Källa: Norstedts Stora Focus).
Yrke:
Rurik var grunnleggeren av det russiske rike.
Rurikiderslekten var storfyrster av Kiev fra 880 til 1132 og senere keisere (tsarer) av Russland. I 1132 ble riket oppdelt i sine enkelte fyrstedømmer. Navnene Igor (Ingvar), Olga (Helga), Rurik (Rørek) og Oleg (Helge) er alle nordiske navn, noe som viser at slekten kom fra Sverige. Trolig var de i slekt med Munsöslekten. Navnene Rogneda (Ragnhild) og Rogvolod (Ragnvald) er også nordiske.
Barn:
4. Igor, I av Kiev ble født 875 , Kiev (Holmgård), Ukraine; døde 945, Kiev (Holmgård), Ukraine.
